Lekfull soulprins utan gränser

SALEM AL FAKIRThis is who I am(Virgin/EMI)PPPP

Piteå2007-01-26 00:00
POP/SOUL. Ett oförstört naturbarn eller kanske ett musikaliskt underbarn. Hypen är total och det är verkligen svårt att värja sig inför Salem Al Fakirs smittsamma charm och bubblande skratt. Debuten "This is who I am" är också svår att värja sig mot och Salem Al Fakir överraskar, så till vida att de musikaliska infallen och stilbrotten är så många och varierade.

Salem är, med andra ord, mer än bara en Stevie Wonder-wannabee. Däremot är det ställt utom alla tvivel att Salem har lyssnat en hel del på och influerats av nämnda Wonder. Något som exempelvis blir uppenbart när man lyssnar på hiten "Good song".

En annan trolig influens är Supertramp. Det känns i vart fall som en naturlig koppling när man hör en söt popsång som "It’s true" och ytterligare något spår.

Men Salem Al Fakir kan lika gärna spela folkmusik så att fiolen glöder bara för att låta det rinna ut i progressiv mångfacetterad rock a la 70-tal, när han inte flippar ut med synten eller ger sig hän i rent klassiska arrangemang.



Salem Al Fakir växte upp i Huddinge med fem syskon (alla sysslar med musik), en pappa från Syrien och en svensk mamma. Som fyraåring började han spela fiol och piano. När han var tolv började han studera för en rysk fiolprofessor och fick chansen att göra en turne i Ryssland som soloviolinst.

Salem gick allt mer över till piano och började spela in egen musik hemma i källaren. Vid det här laget hade jazzen knuffat det klassiska lite åt sidan och nu, som 24-åring, har han hittat in i populärmusiken.



Salem Al Fakir är en duktig musiker som tycks ha fastnat för att "själv är bästa dräng". Sålunda spelar han alla instrument (med något undantag) på skivan och han har skrivit låtarna, arrangerat, producerat och mixat.

Varningslampan tänd, alltså, men Salem har en förmåga att stöka till det lite just när allt riskerar att bli för polerat och ointressant. Det finns också dynamik och spänning, trots bristen på möten mellan människor/musiker.



De flesta kommer sannolikt att fastna för popsoulkaramellerna, som "Dream girl" och "Good song", men själv följer jag hellre det andra spåret, den progressiva folkrocken, som avtecknar sig i all sin prakt i ett spår som "Two long distance to great thoughts".

Salem Al Fakir är en spännande musiker och det är bara att hoppas att han förmår bevara det lekfulla och oförutsägbara.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om