Ingrid Pihl började jobba som lärare för 25 år sedan. Numera är hon också distriktsordförande i Norrbotten för Lärarnas riksförbund. Ordningsbetyg i skolan är inget hon tror på.
– Att sätta ordningsbetyg på eleverna skulle innebära ytterligare en uppgift för lärarna. Det är heltokigt. Jag kan inte se hur det skulle kvalitetssäkras och vilka kriterier som skulle gälla, säger hon.
Att det finns ordningsproblem i skolan, håller hon med om. Piteå är enligt henne fortfarande ganska förskonat.
– Det är väl lite av en skyddad verkstad. Vi har många behöriga lärare och bra kontinuitet i personalen vilket gör att det fungerar okej, men visst har det skett förändringar här också, säger hon.
Ingrid Pihl pekar på att lärare inte har samma auktoritet som förut och synen på lärare är inte densamma.
– Jag tycker det är riktigt att en ledare ska förtjäna sin respekt och att respekt inte ska komma med titeln. Elever ska kunna ifrågasätta det en lärare säger utan att behöva vara rädd för att få dåligt betyg i uppförande. Sedan ska elever förstås få lära sig att man inte kan bete sig hur som helst.
Enligt statistiken går det åt fel håll, menar Ingrid Pihl, och syftar till att anmälningarna om hot och våld blir allt fler.
– Sedan är det också så att idag är man snabbare på att kritisera och anmäla skolan och föräldrar tar inte skolans parti som tidigare. Numera tycker många att de har fler rättigheter än skyldigheter.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund menar att information om elevers beteende redan finns.
– Syftet med det här ordningsomdömet skulle vara att man kommunicerar med hemmet. Redan i dag finns det utvecklingssamtal, både på högstadiet och på gymnasiet. Så det går att överföra den här informationen ändå. Det viktiga är att man fångar upp de här signalerna tidigt, säger Åsa Fahlén och tillägger:
– Jag befarar att det blir en väldigt stor apparat för lärarna och att det inte kommer att ge den effekten som de är ute efter. Särskilt inte i förhållande till det arbete som kommer att generera, säger hon.
LR-ordföranden lyfter fram att det finns forskning som visar att när lärare har möjlighet att bedriva en välstrukturerad undervisning så ökar tryggheten och studieron.
– Man hinner se alla elever om man får tid till detta. Sedan är det även på tapeten vilka befogenheter man har som lärare. När det finns en osäkerhet kring vad som gäller då finns det en risk att man backar och kanske inte ingriper, när man egentligen borde ha gjort det. Man behöver titta mer på den frågan, säger hon.