.
Alla överviktiga barn mår inte dåligt av det. Men för många gör övervikt eller fetma att man inte orkar röra sig som sina kompisar, att man får ont i kroppen eller mår psykiskt dåligt.
”Som förälder kan man vara orolig för att utlösa en ätstörning, men att inte prata med barnet om övervikt är att lämna det ensamt med problemet”, säger barnläkaren Hanna Viklund.
.
Lyfter vi på locket till påskägget och gluttar in på karamellerna kan vi konstatera att under påsken slår svenskarna rekord. I snitt mumsas 1,4 kilo godis per person under högtiden. Spinner vi vidare på temat visar en undersökning från Livsmedelsverket att 25 procent av all energi som barn får i sig kommer från godis, läsk, snacks och fika. Och då handlar det inte om någon speciell högtid, utan om vanliga veckor.
.
Vart femte barn
Mellan 1980 och 2000 ökade antalet barn i Sverige med övervikt och fetma kraftigt. Sedan planade accelerationen ut. I dag är vart femte barn överviktigt.
– Även om man inte ser den snabba ökningen längre har vi fortfarande en hög nivå av överviktiga och feta barn, säger barnläkaren Hanna Viklund, som har jobbat med barn och övervikt i Piteå sedan 2006.
.
Hur vet man om ens barn är överviktigt?
– Om man som förälder har de funderingarna tycker jag att man ska söka hjälp på en gång. Vänta inte, utan ring och be om ett besök. Barnavårdscentralen eller skolsköterskan kan vara ett bra första steg, säger Hanna Viklund.
.
Vilken hjälp finns mer att få?
– Förutom hälsocentralen och skolhälsovården finns barnmottagningen här på sjukhuset. Vi håller bland annat i grupper för familjer med överviktiga barn. Där får man lära sig mer om kost och hälsa och många gånger kan barnen ge varandra tips, säger Hanna Viklund.
.
Alla barn mår inte dåligt av sin övervikt eller fetma, men för vissa gör de extra kilona att man inte orkar röra på sig som sina kompisar. Fötter, knän och rygg kan ta stryk. Tonåringar med fetma kan snarka och riskerar därför att bli extra trötta på dagarna.
– Barn med fetma har större risk att utveckla andra sjukdomar under sin livstid. Det är en av anledningarna till att vi i vården ska försöka hjälpa dem att göra en livsstilsförändring, säger Hanna Viklund.
.
Vad beror barnövervikt på?
– Kort sagt så äter vi mer och springer mindre. Vi äter mer av nästan allt, både av grönsaker, godis och kött. På 70- och 80-talen drack vi 30 liter läsk per person och år, i dag dricker vi 100 liter per person och år. Mängderna har ökat enormt och tillgängligheten är också annorlunda i dag. Nu kan man köpa det man är sugen på nästan oavsett vilken tid på dygnet det är, säger Hanna Viklund.
.
Om jag har ett yngre barn som är överviktigt, hur ska jag tänka?
– Här behöver man ofta inte göra så stora förändringar. Det handlar inte om att banta, utan om sunda vanor för alla i familjen. Barnet behöver inte ens vara medveten om förändringarna, vi som föräldrar styr helt enkelt vad som finns hemma i kyl, frys och skafferi. Guldkanten kan man hålla till en gång i veckan. Det behöver inte vara fredagsmys och lördagsgodis. Läsken som är kvar på söndagen behöver man inte dricka upp.
.
Hur ska man göra med kalas och andra festligheter?
– Om det går 25 barn på förskolan och alla bjuder på glass när de fyller år blir det en glass varannan vecka. Dessutom är det kanelbullens dag, våffeldagen och olika högtider. Det är kalas och avslutningar med fotbollslaget. Man måste helt enkelt förhålla sig till det. Men vet man till exempel att det är kalas på söndag, hoppa över lördagsgodiset den helgen. Det kräver planering och framförhållning. Dessutom behöver vi röra på oss med barnen. Kanske kan man gå och köpa godiset och cykla till kalaset. Barn rör sig betydligt mer under skoldagarna än när de är lediga. Det är ett dåligt betyg till oss föräldrar.
.
Med större barn?
– Äldre barn kanske äter mellis hos kompisar och går och fikar på stan. Här behöver man prata om hur man kan tänka. Det behövs inte superförbud, jobba istället på att hitta strategier som fungerar. Hur gör jag om kompisarna köper läsk? Kanske kan jag välja en Loka istället. Hur gör jag om de vill äta hamburgare? Välj morötter istället för pommes frites. Det finns många sätt göra smarta val. Många föräldrar upplever att de tjatar och tycker att det är skönt att få stöd av oss utifrån.
.
Ska man prata om övervikt med sitt barn?
– Mat och vikt kan vara laddade ämnen och föräldrar som jag träffar kan vara oroliga för att man ska såra eller utlösa en ätstörning. Men om barnet har övervikt eller fetma så är det garanterat andra som påpekat det för dem redan vid tidig ålder, tyvärr. Barnet kanske själv tycker att det ser tjockt ut och att som förälder inte prata med sitt barn är att lämna det ensamt med sina problem. Det är en hälsorisk att låtsas som ingenting.
.
Hur ska man prata?
– Skuldbelägg aldrig barnet, utan försök prata öppet och hjälp barnet med olika idéer och förhållningssätt. Kanske behöver du själv förändra din livsstil?
.
Motivation då?
– Det bästa är om barnen hittar sin egen motivation. Någon säger att de vill kunna ha jeans, eller kunna köpa kläder på vanliga affärer. Ett generellt välbefinnande eller att man minskar risken för sjukdomar generellt är för abstrakt när man till exempel är i tidiga tonåren.
.
Du pratar om BMI som en möjlig motivator?
– Precis, inom vården räknar vi ut BMI även på barn. Även om det inte alltid är ett jättebra instrument har det fördelen att man kan jämföra sig med sig själv.
.
Berätta mer.
– Målet med barn som har övervikt eller fetma är att de ska stå still i vikt och växa på längden Det är inte en snabbfix, utan kan ta några år. Om barnet har gått upp något kilo har det kanske vuxit desto mer på längden och då har barnets BMI ändå minskat. Istället för att fokusera på plus på vågen kan man glädjas åt minus på BMI-skalan.
.
Finns det något mer du vill skicka med?
– Vi har olika genetiska förutsättningar Vissa kan äta tårta flera gånger i veckan utan att gå upp i vikt medan andra är mycket känsligare. Ett syskon kan vara pinnsmalt och ett annat ha övervikt. Det är orättvist och som förälder gäller det att vara envis. Det är ett lågintensivt jobb som tar tid.
.
Fotnot: BMI – Body Mass Index – är ett internationellt mått på undervikt, medelvikt, övervikt och fetma. Måttet bygger på förhållandet mellan längd och vikt.