Kyrkan firar jubileum hundra år för tidigt

Kyrkan i Öjebyn kan förmodligen dateras till cirka 1500. Det skriver Thomas Wallerström i sin doktorsavhandling "Norrbotten, Sverige och Medeltiden - Problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi" (Lunds universitet 1995).

Den första kyrkan i Öjebyn var en långkyrka, även kallad salkyrka, som troligen byggdes i slutet av 1400-talet eller omkring 1500. Klocktornet torde ha uppförts redan i mitten av 1400-talet för att byggas till på höjden på 1600-talet. I mitten av 1700-talet byggdes salkyrkan om till en liksidig korskyrka. Då försågs den även med puts utvändigt. Ansenliga delar av den ursprungliga medeltidskyrkan finns i murverket.

Den första kyrkan i Öjebyn var en långkyrka, även kallad salkyrka, som troligen byggdes i slutet av 1400-talet eller omkring 1500. Klocktornet torde ha uppförts redan i mitten av 1400-talet för att byggas till på höjden på 1600-talet. I mitten av 1700-talet byggdes salkyrkan om till en liksidig korskyrka. Då försågs den även med puts utvändigt. Ansenliga delar av den ursprungliga medeltidskyrkan finns i murverket.

Foto: Anders Westergren

PITEÅ2008-08-01 06:00
Det betyder att Piteå landsförsamling har haft lite för bråttom med att fira kyrkans 600-årsjubileum, kyrkan torde alltså i själva verket bara vara cirka 500 år gammal. I en broschyr om Öjeby kyrka och kyrkstaden från landsförsamlingen står det att läsa: "Kyrkobygget påbörjades år 1408 sedan Häradshövdingen Peder Diekn donerat marken där kyrkan står än i dag."
Och: "Den första etappen av kyrkan stod klar ca 1425, en långkyrka av sten med trätak."
Vidare: "I slutet av 1400-talet lät Ärkebiskop Jakob Ulfsson bygga om kyrkan. Då tillkom vapenhuset - - -."
Man kan undra varifrån dessa uppgifter hämtats. Thomas Wallerström tycks ha gått igenom all förefintlig forskning av vikt. Och det i stort sett enda som han vidimerar är att underlagmannen Peter Djäken och dennes hustru Gunilder Guttormsdotter i sitt testamente av den 14 april 1408 - för de avlidnas själar - donerar ett åttondels hemman i Öjebyn att användas till prästgård.
Detta kom att utgöra stommen till det nuvarande så kallade prästbordet och testamentet förknippas med medeltidskyrkans i Öjebyn tillkomst, anför forskaren. Han åberopar sig därvid på A. Bygdéns arbete "Källorna till Piteå sockens äldsta historia" från 1921
Thomas Wallerström konstaterar att den medeltida stenkyrkan, en del i den korskyrka som finns i det nutida Öjebyn, med all sannolikhet är byggd under Jakob Ulfssons episkopat (1470-1514), förmodligen kring år 1500.
Inget försvarsverk
Kyrkan utmärker sig bland annat genom sin säregna blindering (utsmyckning, grund fördjupning i murytan), men också genom sin ovanligt utformade stiglucka som även gör tjänst som klocktorn, skriver Wallerström.
Han avfärdar den i tidigare forskning förekommande uppgiften att klocktornet i anslutning till kyrkan skulle vara en gammal kastal, det vill säga ett befästnings-, försvars- eller vakttorn.
Wallerström kommer fram till att det nuvarande klocktornet snarast är ett ursprungligt klocktorn som också gjort tjänst som porttorn.
Thomas Wallerström tar även upp en tradition enligt vilken den båt med vilken kyrkklockan skulle fraktas från kapellet i gamla Kyrkbyn, cirka 7 kilometer uppefter Pite älv, till Öjebyn kapsejsade med en förlorad kyrkklocka som följd. Detta ska ha inträffat vid Klock- eller Klophällan, inte så långt från Kyrkbyn.
Berättelsen om klockan - som varit föremål för ett dyrbart men fruktlöst bärgningsförsök - är otvivelaktigt en vandringssägen, hävdar Wallerström. Liknande traditioner finns från Skellefteå, Lövånger och Umeå.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om