Lena Enqvist, omsorgschef i Piteå kommun, förklarar att en utredning om hur ungdomsmottagningarna bäst ska driftas i framtiden pågår.
Kommunen har i dagsläget två heltidsanställda kuratorer på ungdomsmottagningen i Piteå, som drivs i samverkan med regionen. Men till sommaren kommer en av dem att sluta.
Bakgrunden är ett statsbidrag som upphört.
– Kommunen har haft riktade statliga medel för att vara en del av kuratorsbemanningen på ungdomsmottagningen. De medlen har använts till lönekostnader för den personen som slutar, säger Lena Enqvist, omsorgschef i Piteå kommun.
Regionen och kommunen har ett samverkansavtal för ungdomsmottagningen som gäller till den 1 oktober i år. Det sätter ramar för mottagningens uppdrag och fördelning av ansvar och kostnader. Någon särskild resursnivå finns dock inte avtalad.
I riktlinjerna för ungdomsmottagningarna i landet, som tas fram av FSUM, föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar, anges däremot att en heltidsanställd kurator per 3 000 ungdomar är att betrakta som en lägstanivå resursmässigt.
I Piteå var 4 041 unga i åldern 16–24 år folkbokförda vid årsskiftet. Men verksamhetens underlag är större än så då mottagningen riktar sig till alla mellan 12–25 år – och dessutom har Arjeplog och Arvidsjaur som upptagningsområde.
Med neddragningen klarar man alltså inte längre att uppfylla den lägsta nivån, som är satt utifrån erfarenhet om vad som krävs för att en mottagning ska fungera väl.
– Det kommer att bli så i en övergångsperiod innan vi fullt ut vet vad den utredning som görs just nu kommer att resultera i och hur ansvarsfördelningen blir mellan regionen och kommunerna, säger Lena Enqvist.
Lönekostnad för en kurator finns dock för hela året, så åtminstone till årsskiftet har kommunen en kurator på mottagningen. Vad som händer sen återstår att se.
Det pågår en utredning kring framtida drift av ungdomsmottagningarna i länet och om det helt ska ligga på regionen eller bestå av samverkan mellan kommun och region, så som det i dag gör i Piteå.
– Kring årsskiftet förväntas man ta ett beslut kring vad regionens ansvar blir. Det är väldigt bra att man gör det, Umo är en viktig verksamhet och det finns ett värde att det blir mer likt i de olika kommunerna.
Skolbesöken prioriteras ned när bemanningen på ungdomsmottagningen minskar. Träffarna med årskurs 6 och 7 kommer i höst att utgå.
En risk- och konsekvensanalys har genomförts för att se hur den minskade bemanningen kommer att påverka verksamheten. Ungdomsmottagningen har fram till nu kunnat erbjuda besök i skolorna i årskurs 6, 7, 8 och 9 samt delvis i årskurs 2 på gymnasiet.
Från och med hösten kommer besöken för sjätte- och sjundeklassarna att utgå.
– Det uppsökande arbetet i skolorna kommer det inte att finnas utrymme för i samma utsträckning som tidigare. De enskilda bokade besöken tänker jag kommer kunna täckas upp, säger Lena Enqvist.
Hon betonar också att Piteå, till skillnad från många andra kommuner, har tre fältare som arbetar mot målgruppen unga och som regelbundet besöker skolorna
Men neddragningarna kommer alltså inte drabba ungdomar som vill gå till kurator?
– Vår förhoppning är att det inte ska göra det, men det är svårt att veta exakt vad det kommer att innebära, säger Lena Enqvist.