Den 10 oktober skrev Piteå-Tidningen om att Piteå kommun blivit utsedd till Bästa skolkommun i en undersökning gjord av Lärarförbundet. Representanter från skolledningen och Lärarförbundet i Piteå fick åka ner till Stockholm för att ta emot ett pris i Kulturhuset. Utmärkelsen värderas högt och på fredagen bjöds det på glass i alla skolor och förskolor för att fira.
Men sättet att ranka kommuner väcker kritik. Statsvetarna Anders Sundell och Gissur O´ Erlingsson anser att rankningar av kommuner är kontroversiella och att resultatet får orimligt stort genomslag i det kommunala utvecklingsarbetet. Några av de rankningar som avses är Bästa skolkommun, bästa kommun att bo i och bästa företagskommun.
Skilja många placeringar
I en debattartikel i DN kritiserar statsvetarna rankningen och pekar på principiella problem med de mest populära kommunrankningarna och exemplifierar med att Lärarförbundet ger högre poäng åt kommuner som har högre kostnader per elev. Det skulle, skriver statsvetarna, innebära att en kommun som effektiviserar sin verksamhet skulle falla i rankningen.
De ställer också frågan hur det kan komma sig att en kommun ena året toppar rankingen för att året därpå ha sjunkit 80 placeringar, eller tvärtom.
Lärarkriterier väger dubbelt
Lars Ullén, projektledare för Bästa skolkommun på Lärarförbundet, förklarar att de kommuner som gjort stora klättringar i rankningen, har gjort förbättringar i många kriterier, upp till tio av 14.
– Har det skett förbättringar i enbart enstaka kriterier klättrar man inte 80 placeringar, säger han till Lärarnas nyheter.
På frågan om det finns kriterier som väger mer än andra svarar han:
– Det finns två kriterier som väger dubbelt och det är lärarkriterier. Det är lärartäthet och andel behöriga lärarel. Det är för att man anser att de är extra viktiga ur Lärarförbundets synvinkel.
En indikation
Stefan Eriksson, ordförande för Lärarförbundet i Piteå, är försiktig med att uttala sig om sättet på vilket rankningen genomförs.
– Jag tycker rankningen är bra och man får ta det för vad det är. Jag ser det hela som en indikation på att utvecklingen inom skolan går åt rätt håll men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre och det går absolut inte att luta sig tillbaka och tro att allt är bra.
Han håller med om att det finns flera missvisande faktorer i rankningen.
Påtryckningsmedel
– Ett exempel är om gymnasieelev som går det tekniska programmet på Strömbacka och som efter basåret väljer en inriktning som inte finns i Piteå, utan i Luleå. En sådan elev räknas till exempel som en avhoppare från gymnasiet, säger han.
Stefan Eriksson anser att rankningen kan användas som ett påtryckningsmedel från Lärarförbundets sida.
– Det kan visst ligga ett politiskt rävspel bakom. En kommun vill gärna kunna titulera sig som bästa skolkommun och om det innebär att det satsas på skolan så är ju det bra. För Lärarförbundets är det viktigt att få upp statusen för läraryrket och att komma högt upp i rankningen av bästa skolkommun hjälper till.