Kraftsamling mot det ökade klottret
Nu ska Piteå ta krafttag mot klottret. Därför anordnade kommunen och polisen ett seminarium på torsdagen på temat "Klotter - ett samhällsproblem".
Gunnar Zingmark, utredare vid Pitepolisen, berättar att klotterproblemen har eskalerat framför allt på skolorna i Piteå kommun. Han bedömer att det finns ett tiotal ungdomar i kommunen som klottrar regelbundet och vanemässigt.
Foto: Robert Lundberg
Klotter räknas som skadegörelse, straffet är böter eller fängelse i högst ett år.
Gunnar Zingmark, utredare vid Pitepolisen, bedömer att det finns ett tiotal organiserade/intresserade klottrare i Piteå som regelmässigt ägnar sig åt illegal "taggning". Omkring dessa vaneklottrare finns en lös samling ungdomar som man kanske skulle kunna kalla hangarounds.
Klottervåg
I höstas drabbades Piteå av en klottervåg av sällan skådat slag och särskilt vid skolorna har klotterproblemen eskalerat.
Den här typen av brottslighet begås i de allra flesta fall på kvällstid mellan klockan 19 och 01 och därför borde det inte vara alltför svårt för allmänheten att observera och rapportera klottrare i aktion. Men anmälningsbenägenheten är otroligt dålig, säger Tommy Lindvall, säkerhetssamordnare i Bodens kommun, som medverkade vid klotterseminariet i Piteå. Att allmänheten knappt betraktar klotter som ett brott kan vara en förklaring, en annan att man inte tror att det lönar sig att polisanmäla en sådan sak.
Viktigt dokumentera
Men polisen tar faktiskt klotter på allvar, dock gäller det för anmälaren - det blir väl närmast en uppgift för berörd fastighetsägare - att bifoga fotodokumentation. En anmälan utan fotografi har nästan inget värde för polisen som ska utreda om brott begåtts, förklarade Gunnar Zingmark.
I Boden tillämpas nolltolerans mot klotter. Allt klotter polisanmäls och sanering ska påbörjas inom 48 timmar. Om man får tro skadestatistiken, så förekom det nästan inget klotter som krävde sanering i Boden 2004. År 2007 kostade klottersaneringen dock kommunen 270 000 kronor och förra året 215 000 kronor.
Unikt samarbete
Tommy Jonasson, Brå Eskilstuna, berättade om det framgångsrika arbete mot klotter och skadegörelse som bedrivs i hans hemkommun sedan 2005. Tack vare ett unikt samarbete mellan fastighetsägare och andra aktörer har man lyckats vända den negativa trenden.
År 2005 lade det kommunala fastighetsbolaget i Eskilstuna ut 1,2 miljoner kronor på klottersanering. I fjol hade kostnaden sjunkit till 400 000 kronor. En del av de pengar man kunnat spara in har satsats på ungdomsaktiviteter.
Man har även fått pressen med på tåget i så måtto att stadens tidningar, Eskilstuna-Kuriren och Folket, i normala fall inte längre publicerar bilder på klotter, eftersom klottrare uppfattar det som en belöning att komma i tidningen.
Så jobbar vi med nyheter