Marken ägs av Piteå kommun, men den har arrenderats av Piteå SS i cirka 40 år. Genom åren har marken kontaminerats och särskilt förr användes båtfärger med komponenter som är förbjudna idag.
Över riktvärdena
Kommunen har sagt upp avtalet med Piteå SS och tanken är att föreningen ska erbjudas ett nytt område i anslutning till den nya Bondökanalen. Hösten 2016 ska det nuvarande området var helt utrymt, men redan nu måste en del av området utrymmas.
I samband med detta har konsultföretaget WSP fått i uppdrag att ta markprover som ska ligga till grund för en granskningsrapport med rekommendationer om vilka åtgärder som bör vidtas. Rapporten ska vara färdig inom några dagar, men redan nu kan PT avslöja att de tagna proverna visar att delar av marken är kontaminerad.
– Det finns spår av metaller som koppar, bly, zink, krom och barium i ytskiktet. Halterna ligger mycket över riktvärdena, säger Veronica Östman, WSP.
Ta bort ytjorden
Markproverna är tagna när det var tjäle i marken och Östman väntar på jämförelser från undersökningar gjorda på andra områden för att få en säkrare uppfattning om spridning av miljögifter neråt i marken.
– Halterna som finns i ytskiktet är ohälsosamma och måste tas bort. Jag skulle tro att det handlar om 20-30 centimeter av ytjorden. Det är den rekommendation vi kommer att delge Pite hamn som är beställare, säger Veronica Östman.
Med tanke på den verksamhet som bedrivits på området i cirka 40 år så är resultatet kanske ingen överraskning. I vart fall inte för Lars Wikström, Pite hamn.
– Nej, så är det, men Pite hamn tar inte ansvar för det här. Hur det ska lösas är en fråga för markägaren Piteå kommun och användaren som är Piteå Segelsällskap, säger Wikström.
Att ta bort ytskiktet är inte särskilt svårt, men frågan är var den kontaminerade marken ska deponeras. Och, självfallet, vem som ska betala. Om det är stora mängder så kan det handla om kostnader i miljonklassen.
Olika möjligheter
Annika Fors är chef för kund och miljö på Pireva.
– Allt beror på hur materialet klassas. Om det klassas som farligt avfall så måste det troligen transporteras till Umeå och då blir det dyrare.
Annars kan Bredviksberget ta emot jorden?
– Ja, dels som deponi och då ligger taxan på 800 kronor per ton. Då är inte transporter eller andra kostnader inräknade. Ett billigare scenario är att massorna kan användas som fyllnad i den sluttäckningskonstruktion som pågår på Bredviksberget. Men här kan jag inte säga något pris, säger Annika Fors.
I nuläget är det inte känt hur mycket massor det handlar om.