Några månader senare, den
3 februari år, infördes grötlunch regelbundet i skolan.
- Jag förstår att det kan verka som dubbla budskap, säger Stoltz.
Inget bra alternativ
Hon fortsätter:
- Inom äldreomsorgen är vi 100-procentigt ansvariga för maten, när det gäller skoleleverna är vi ansvariga för en tredjedel av deras dagliga intag. Dessutom är äldreomsorgen undantagen från besparingarna.
Färre äter lunch
Statistik för 2008 - alltså innan menyn ändrades - visar att allt färre elever i årskurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet äter lunch. Minskningen i fjol var fem procent. Det var nästan hälften av alla elever i årskurserna som inte åt lunch varje skoldag.
- Vår plan var att möta det med ytterligare ett matalternativ så att det skulle finnas tre maträtter att välja på varje dag.
Istället beslutade politikerna att försöka hålla nere matkostnaderna då pengarna inte räcker till på grund av ökade livsmedelspriser. En gång per vecka serveras därför antigen gröt eller soppa som enda alternativ. Lika ofta är det enbart en vegetarisk rätt på menyn.
Maria Stoltz medger att trenden med färre som äter skollunchen blir svår att vända.
- I dag är det bekymmersamt att få fler att äta.
"Stora bekymmer"
Kostchefen har hört att fler avstår skollunchen sedan menyn ändrades i januari.
- Det känns naturligtvis tråkigt att en del inte gillar maten. Men vi behövde på grund av kostnaden förändra vår meny och det brukar vara en inlärningsperiod innan eleverna lär sig att äta det som är nytt.