Kongressens beslut välkomnades av många socialdemokrater och Luleås kommunalråd Niklas Nordström ser det som en stor framgång för vår norra landsända.
– Att få in Norrbotniabanan och Botniska korridoren i de politiska riktlinjerna betyder mycket inför de beslut riksdagen tar senare om vart pengarna ska gå, så från Norrbotten är vi väldigt nöjda, säger Niklas Nordström.
I beslutets riktlinjer står att ”Norrbotniabanan, som en del av den Botniska korridoren, ska påbörjas, liksom planeringen av den regionala kollektivtrafiken för att upprätta goda anslutningar till de nya stationerna”.
Även Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, välkomnar beslutet.
– Det har jättestor betydelse. Här visar det största partiet en tydlig ambition och har med detta skrivit fast sig.
Samtidigt är Granström klar över att det finns delade meningar även inom s-partiet när det gäller Norrbotniabanans betydelse och att ett förändrat parlamentariskt läge efter valet 2018 kan påverka framtiden för järnvägen.
– Visst finns det en risk, men det får vi ta då i så fall. Det viktiga är att komma framåt så mycket som möjligt och hålla aktuella tidsplaner. Ju längre projektet framskrider ju svårare blir det att bromsa, säger Gusten Granström.
Norrbotniabanan fanns inte med när regeringen presenterade infrastrukturpropositionen hösten 2016 och heller inte nämnd i regeringens informationsblad om vad som ska göras under perioden 2018-2029. Men Gusten Granström är inte oroad.
– Höghastighetsbanorna var nämnd i infrastrukturpropositionen, men i övrigt var det underförstått att inte enskilda projekt skulle lyftas fram. Infrastrukturministern Anna Johansson har slagit fast att Norrbotniabanan är en strategiskt viktig satsning. S-kongressens beslut understryker det, säger Gusten Granström.
Men att Norrbotniabanan finns med i den nationella trafikslagsövergripande plan för transportsystem (nationella transportplanen) för perioden 2018-2029 är närmast ett måste.
– Det är otroligt viktigt att den är med där, säger Granström.
Det är Trafikverket som tar fram planen och redovisar förslaget senast den 31 augusti. Sedan ska förslaget ut på remiss i tre månader för att därefter få sin slutliga utformning så att den kan klubbas av riksdagen våren 2018.
Vid sidan av allt detta pågår arbetet med Norrbotniabanan för fullt och Gusten Granström pekar på tre viktiga datum.
– Bygghandlingen för Umeå-Dåva ska vara klar så att spaden är i jorden under 2018. Järnvägsplanen för sträckan Umeå-Skellefteå ska vara klar 2020 enligt avtal med EU och 2030 ska i vart fall dessa delprojekt vara klara.
Hur går det med järnvägsplanen?
– Bra, Trafikverket är verkligen med på tåget. De har ett tiotal personer som jobbar med den och vi har två från Norrbotniabanan.
Samtidigt berättar Gusten Granström om den oväntade upptäckten norr om Umeå. Ett gammalt skjutfält uppdagades som kräver noggranna geotekniska undersökningar och planering som kostar tid och pengar.
Vid sidan av allt detta jobbas det för att få fram pengar till järnvägsplanen för sträckan Skellefteå-Luleå.
– Brexit har ställt till det och vi vet inte när vi kan söka EU-pengar för detta. Vi behöver medel från så väl EU som staten och den norra regionen, säger Gusten Granström.
Mycket att fokusera på?
– Ja, det är det, men inget är viktigare än att Norrbotniabanan finns med i den nationella transportplanen.