Kommunal lönepolitik får stark facklig kritik

Enligt jämställdhetslagen måste alla arbetsgivare med mer än tio anställda genomföra en lönekartläggning. Detta bland annat för att upptäcka och åtgärda osakliga skillnader i löner mellan könen. Dels inom samma yrkesgrupp och dels mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper som är att betrakta som likvärdiga.<br /><br />Piteå kommun använder sig av en modell som kallas MIA och har viktat fyra kriterier. Kompetens (45 procent), ansvar (35 procent), arbetsinsats (10 procent) och arbetsförhållanden (10 procent).<br /><br /><h3>Slutsats</h3>Slutsatsen i lönekartläggningen från november 2006 är att det inte finns några osakliga löneskillnader. De skillnader som finns förklaras med så kallade könsneutrala faktorer som ålder och anställningstid. En slutsats som Dolores Kandelin Mogard är starkt kritisk mot.<br /><br />- Vi anser att den här lönekartläggning inte på något sätt uppfyller jämställdhetslagens krav på hur en lönekartläggning ska se ut. Tvärtom bortförklarar och konserverar den de osakliga löneskillnader som finns istället för att förklara dem och åtgärda dem.<br /><br /><h3>Inte könsneutral</h3>- MIA är ingen bra modell. Den gynnar på ett otillbörligt sätt mansdominerade arbeten, särskilt befattningar i arbetsledande ställning. Genomgående förklaras männen högre medellöner med ålder och erfarenhet, men enligt kollektivavtalet är ålder inget kriterie för högre lön.<br /><br />- Men om det vore ett skäl så skulle väl exempelvis kvinnliga enhetschefer med lång anställningstid och hög ålder ha de högsta lönerna, men så är inte fallet i Piteå kommun. Det finns ingen konsekvens i argumenten, säger Dolores Kandelin Mogard.<br /><br /><BrödFråga>Är Piteå kommun särskilt dålig på jämställda löner?<br /><br /></BrödFråga>- Nja, men i Norrbotten är det här ett återkommande problem. Det som förvånar är att Piteå, som har en bra jämställdhetsplan och tar initiativ mot diskriminering, inte har en könsneutral lönekartläggning.<br /><br /><h3>Grov indelning</h3>Dolores Kandelin Mogard är också kritisk mot att frågor specifika för kvinnodominerade yrken inte lyfts fram. Som exempel nämner hon socialsekreterarna.<br /><br />- De har ansvar för människors liv, hälsa och välfärd, men det ges liten tyngd i värderingen. Det borde lyftas fram tydligare.<br /><br />I lönekartläggningen får socialsekreterare hög poäng (252), men de anses ha ett likvärdigt yrke med musik/danslärare.<br /><br />- Indelningen är alldeles för grov. Jag kan inte se att dessa yrkeskategorier ska betraktas som likvärdiga.<br /><br /><h3>Lovar översyn</h3>Dolores Kandelin Mogard pekar också på skillnaden mellan just socialsekreterare (kvinnodominerad) och ingenjörer (mansdominerad). <br /><br />Ingenjörer kommer upp i betydligt lägre poäng (216), men medellönen är betydligt högre för ingenjörer.<br /><br />- Vi har inte fått några bra svar på de invändningar vi har. Kommunföreträdarna har lovat en översyn, men de förnekar samtidigt att det finns osakliga löneskillnader. Inte heller vill de byta ut MIA, den metod som använts i lönekartläggningen.<br /><br />

Kommunal lönepolitik får stark facklig kritik

LÖNER. Piteå kommuns lönekartläggning är inte könsneutral och det saknas konsekvens i argumenten. Det anser Dolores Kandelin Mogard, ombudsman för akademikerförbundet SSR, som funderar på att anmäla kommunen till jämställdhetsnämnden.