Klatschigt och kul med Gwen
GWEN STEFANISweet escape(Interscope/Universal)PPPP
Det är - föga förvånande - en klatschig och kul platta men framför allt är "Sweet escape" mycket mer lyssnarvänlig än föregångaren "Love, angel, music, baby" som mest av allt liknade Beckers färgkarta - så yvig var den i fråga om färger och stilar.
Okej, det relativt enhetliga intrycket är kanske inte lika roligt och "in your face" som det vi hörde på debuten, men den här gången har man lyckats smälta ihop light-electronica, melodiösa poppärlor och fläskig syntet-disko till en fräck helhet som gungar fram i mellantempo. Det är egentligen bara hiten "Wind it up" som blir lite väl påfrestande med sina insprängda delar av "Sound of music"-visan "The lonely goatherd". "Sweet escape" är nog så nära vi kommer en homogen platta med den här artisten. Visserligen är hon tillräckligt talangfull och säker för att kunna sno ihop någonting mer stramt, smart och estetiskt tilltalande, men då skulle hon inte längre vara Gwen.
Så jobbar vi med nyheter