Klarhet
Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX
som kalla.
Jag kunde höra
löven från träden falla.
Ibland såg jag tårar
kinden randa
när älskade skiljdes
från varandra.
Ja, jag såg himlen
så blå
och livet,
men levde det aldrig ändå.
En bild var en bild
men inte mer än så
något beslöjat för ögat
jag bar
mitt inre fördunklat var.
Jag trevade
men plötsligt förstår
när en klarhet ögat når.
Det vackra som väntats
mitt inre klär
och nu vet jag
att livet är här.
Så jobbar vi med nyheter