Redan 2014 talade regeringen om att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt (kilometerskatt) för tung trafik och en utredning under ledning av tidigare rättschefen Vilhelm Andersson skulle enligt planerna vara klar den 9 december. Så blir det inte. Tidigaste i början av februari 2017 beräknas utredningen ligga klar.
– Vi behöver ytterligare två månader till kringjobbet. Skattebetalningslagen och en del andra lagar som rör till exempel integriteten behöver ses över, säger utredningens ordförande Vilhelm Andersson till Svensk Åkeritidning.
Hur hög kilometerskatten kan bli är osäkert, men en siffra som figurerar är 24 kronor per mil. Något som bland annat fått LRF Norrbotten att gå i taket.
– De beräkningar som LRF Norrbotten gjort talar om en årlig merkostnad på närmare 100 000 kronor för en mjölkgård med 60 kor. I ett redan pressat lönsamhetsläge som dagens skulle en sådan kostnadschock slå ut ett stort antal mjölkföretag i ett slag, säger Herbert Nyman, ordförande för LRF Norrbotten.
Nyman anser att en kilometerskatt slår särskilt hårt mot Norra Sverige med sina långa avstånd och glesbygd i allmänhet.
– Det finns säkert goda intentioner i förslaget, men vi har inga alternativ. Vi kan inte nyttja tåg eller båtar. Det är mycket förvånande att utredarna inte redogör för dessa negativa effekter.
Herbert Nyman vet inte varför utredningen förskjuts till februari, men han hoppas att det beror på de starka reaktionerna.
– Utredningen måste ta till sig kritiken. Om inte riskerar stora delar av matproduktionen i norr att slås ut. Detta samtidigt som vi pratar om vikten av närproducerat.
Nyman tycker att det är bra att en utgångspunkt i utreningen är att se till att de utländska åkerierna ska ha samma skyldigheter som inhemska. Likaså att minska miljöpåverkan från transportsektorn.
– Men det stora problemet är alla långväga varor som transporteras. Där är miljöpåverkan störst. Större satsningar på närproducerat, alltså. Det här förslaget bör förpassas till papperskorgen på samma sätt som skedde när kilometerskatt utreddes för tio år sen, säger Herbert Nyman.
Även skogsnäringen är kritisk till en kilometerskatt och enligt beräkningar som Stora Enso gjort så motsvarar det en kostnadsökning på över två miljarder kronor. Att frakta timmer från inlandet kan bara ske med timmerbil och skulle slå hårt mot i första hand de lokala åkerierna, men också mot hela näringen.
Centerpartiets infrastrukturpolitiska talesperson Anders Åkesson anser att det mest logiska är att helt enkelt avbryta utredningen.
– Stefan Löfven har tidigare sagt att en kilometerskatt inte ska få skada näringslivet, men det gör den ju från första kronan. Han har kraftigt underskattat hur besvärligt det är att införa en skatt på avstånd och borde inse att skatten är rakt igenom feltänkt och bara har negativa effekter, säger Anders Åkesson.
Även inom socialdemokratin är många kritiska. Tre kommunalråd, Lotta Åman, Arvidsjaur, Peter Waara, Haparanda, och Harry Rantakyrö, Pajala, påtalar i ett debattinlägg (PT 160929) riskerna med kilometerskatt och skriver:
”En blind vägslitageskatt kanske mer tillfredsställer nationella mål än är produktiv för vardagen och verkligheten i vår del av världen” och vidare ”Vi kan heller inte acceptera att låta bygder som är helt beroende av ett trafikslag ta hela smällen för nationens miljömål”.