Konferenserna om minoriteters utsatthet avlöser varandra. Onsdag–torsdag genomfördes en i Luleå med temat inkludera romer och i Piteå arrangerades torsdag ett möte vid Nolia konferens om det mångkulturella samhället.
Benjamin Gerber föreläste om samhälle och kultur ur ett judiskt perspektiv, Hans Marklund, Svenska kyrkan, tog upp ämnet ur ett kristet perspektiv, Emir Selimi talade om romsk kultur och Anna Waara tog upp tråden samhälle och kultur ur ett muslimskt perspektiv.
Hatbrotten ökar
Hon gav publiken som bland annat bestod av en mångfald av poliser, utmaningar som finns för muslimer i Norrbotten, där hatbrotten ökar.
– I Piteå har källarmoskén galler för fönstret på grund av skadegörelse. I Kiruna fick inte en mörk man åka med bussen och det är vanligt att sådana som jag, kvinnor med sjal, attackeras, sade Anna Waara, som själv gjort 14 hatbrottsanmälningar.
– Hatbrott har en tydlig koppling till folks attityder. Sjalen har blivit en symbol där tröskeln sänkts emot kvinnor.
Hon sade att när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen ökade antalet hatbrott mot muslimer, och hon ser det som ett problem att det numera finns SD-ledamöter i kommunfullmäktigeförsamlingar.
Men det pågår arbete mot rasism.
Antirasism
Projektet mio står för mångfald, islamofobi och organisering vilket handlar om att arbeta med antirasism inom områdena information, kultur och att organisera sig.
– Vi står inför många utmaningar där vi-dom känslan i samhället är stark. Muslimer trycks in i en snäv identitetsram som handlar om struktur, om attityder och organisation. Ett system av ojämlikhet, sade Anna Waara, som sade att det är lättare att få jobb om man heter Erik i stället för Hassan.
Håkan Karlsson, regionchef för polisen i Norrbotten och Per Wahlström, polischef för område Norra Lappland, lyssnade på Waara.
Hur ser de på hatbrotten?
De pekar på att det finns ingen definition hatbrott i brottsbalken, men sade Karlsson, det är viktigt i samband med anmälan att polisen exakt tar reda på vad som hänt och om brottet går att knyta till exempelvis etnicitet. Är det så ger brottet en straffskärpning.
Håkan Karlsson säger att polisen tar hatbrotten på stort allvar.
– Varför är vi här? Jo för att vi vill öka kunskapen i de här frågorna och skapa kontakt. Det är viktigt att mötas för att öka vår trovärdighet, säger han.