Den 24 december skrev PT om tiggarnas svårigheter och läraren Berith Kalander som valde att engagera sig. Hon bjöd hem den romska kvinnan Levia Daniell och hennes man och bror så att de fick tvätta sig, äta och sova.
Då efterlyste hon engagemang från kommunen, men kommunalrådet Peter Roslund (S) meddelade att han var öppen för en diskussion efter helgerna.
– Vare sig Roslund eller någon annan från kommunen har hört av sig. Det känns lite ledsamt, säger Berith Kalander.
Politisk fråga
Hon anser att det inte är privatpersoner eller kyrkor som kan eller ska lösa problemet med tiggare.
– Det är en politisk fråga. Dels humanitärt i kommunerna, men i ett längre perspektiv måste EU och de länder som tiggarna kommer fram ta ett större grepp. Det är inte bara romer som far illa, utan även andra rumäner och bulgarer som i desperation tar sig till rikare länder för att tigga.
Vet du vad som hänt Levia Daniell?
– Jag tror att hon fortfarande är kvar i Piteå, men hennes bror har åkt hem. Problemet är att de bor i tält och ruckel. Översvämningen för att par år sedan förvärrades deras situation, säger Berith Kalander.
Samla in pengar
Hon vill fokusera på att romernas situation i hemländerna blir bättre och är nu inblandad i ett kulturprojekt som förhoppningsvis ska ge intäkter.
– De pengarna ska satsas på plats, inte minst till drägliga bostäder. Men så länge de tvingas tigga på våra gator så tycker jag att politikerna inte kan blunda för problemen.
Berith Kalanders mamma Hanna Dimitri överlevde nazisternas koncentrationsläger och hamnade i Malmberget 1945. Hon har skrivit en bok om sin mammas öde och är även i övrigt djupt engagerad i kampen mot rasism.
Den 27 januari på förintelsens minnesdag ska Berith Kalander berätta om porrajmos (den romska benämningen på förintelsen) på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm.