Fotografering av elever, enskilt och i grupp, är något som görs i de flesta skolor och förskolor varje år, sedan många år tillbaka. Förut var det en omständig process där den färdiga papperskopian skickades hem och hur var och en såg ut kom som en överraskning. En bildvariant i några olika storlekar hamnade i postlådan och småkorten byttes mellan klasskamraterna. I de högre klasserna var skolkatalogen, när den kom, en riktig happening och blev med tiden en vältummad historia.
Många valmöjligheter
I dag är det annorlunda. Resultatet av fotograferingen finns att se på nätet, bara dagar efter att bilden tagits. Val av bildvariant och eventuell beställning görs på nätet dit man loggar in med en särskild kod som skickas ut till respektive elev. Bilderna varierar och bakgrunden kan ibland väljas. Hur stora bilderna ska vara, färg eller svartvitt, får man välja själv, valmöjligheterna är stora. Men det kostar och de bilder som förut bara fanns på papper finns nu också digitalt och sprids inte sällan på sociala medier.
Företeelsen skolfoto blir allt mer omdiskuterad. Förespråkarna menar att det är en omtyckt tradition som uppskattas av både elever och föräldrar och att bilderna är en viktig del av skolans arkiv. Motståndarna lyfter argument som att bilderna sprids på sociala medier och i värsta fall röjs identiteten för elever som måste skyddas. Man menar också att beställning av dyra bilder kan försätta föräldrar i skuldfälla.
Viktig fråga
Ingemar Jernelöf, skolchef i Piteå kommun, tycker att det är viktigt att frågan om bildpublicering på nätet diskuteras inom skolan, men att man från kommunens sida inte gått ut med några direktiv till skolledarna för hur de ska förhålla sig till skolfotografering. Detsamma gäller i Luleå kommun, där dock minst en förskola både ifjol och i år valt att stoppa skolfotograferingen, på grund av att bilder riskerar att spridas på nätet och där vara till skada för barn med skyddad identitet.
– Det finns inte några principbeslut kring skolfoto på kommunal nivå i Piteå, utan det är upp till varje rektor att själv besluta om verksamheten och till det hör om man vill ha skolfoto eller inte, säger Ingemar Jernelöf.
Han säger att det finns en stor medvetenhet inom skolan gällande bildpublicering på nätet.
Många erbjudanden
– Nätmobbning är en ständigt aktuell fråga och bildspridning på nätet är en del i den diskussionen som jag tror att alla skolledare brottas med. Vi lever i en tid av stark teknisk utveckling och det gäller att hantera möjligheter och konsekvenser på bästa sätt.
Hur ser du på risken att föräldrar hamnar i skuldfälla när de inte kan betala bilderna?
– Just den delen är inte skolans problem. Föräldrar utsätts hela tiden för olika erbjudanden som man måste förhålla sig till.