Ja, hej och välkomna till den absolut tristaste tiden på hela året! Ingenting av vikt händer, eller i alla fall verkar det inte bättre. Man hör sig för vad människor har för <br /><br /> sig och de svar man får verkar vara att "nä, ingenting alls händer". Måhända är det så att i vårt moderna värld så fäster ingen någon vikt vid de små alldagliga saker som händer runt omkring oss hela tiden. Utan enbart de stora sakerna som är så extraordinära att de kanske bara händer någon gång i livet (om man inte är kändis eller miljonär, för då händer det skojiga saker hela tiden) är viktiga. Därför händer det ingenting alls, livet i skarven januari februari är dömt att vara tråkigt.<br /><br /><br /><br />Kanske hade SSU-basen Anna Sjödin riktigt tråkigt för någon vecka sedan, vad vet jag, men hon valde att gå ut på lokal. Alla har säkert läst om efterspelet till denna helkväll. Sjödin och vakterna kastar anklagelser i ansiktet på varandra och kvällspressen suger nöjt åt sig varje ord.<br /><br /><br /><br />Jag måste däremot säga att jag tycker det är skönt att se en politiker som har vett att bete sig som en människa. Det kan gå lite snett ibland och det är så klart inte bra att slåss med vakter och poliser eller att kalla någon för rasistiska skällsord, men det är sådant som händer och bara för att hon är politiker ska hon ju inte behöva ta mer skit än någon annan jeppe. Det borde vi ju veta här i Piteå, här är vi ju närmast bortskämda med berusade politiker som gör dumma saker.<br /><br /><br /><br />Allvarligt talat, hur många av oss "vanliga" människor blir efter några misstag en kväll uthängda i rikspressen? Inte alls många. Det vore i och för sig kanske något för diverse lokaltidningar (som denna): att stå utanför uteställena på orten fredags- och lördagskvällar och i långa artikelserier redogöra för hur alla dessa okända människor gör bort sig något helt fruktansvärt. Sedan kan hela trakten tycka att det är alldeles rysligt vad de gör, de där som egentligen hade kunnat vara vem som helst av oss.<br /><br /><br /><br />Jag, och förhoppningsvis Anna Sjödin, kan ju skippa att läsa kvällspressen och kanske sätta tänderna i en semla och vänta på bättre tider. Det är bara fyra månader kvar till sommaren då plötsligt hela tillvaron lyser upp igen. Så håll ut kamrater. Lev väl tills vidare!