"Hur kan något tillverkas så billigt?"

Den mest vanliga spriten var nog Reymersholms Kronbrännvin.

Den mest vanliga spriten var nog Reymersholms Kronbrännvin.

Foto: Svenskt Pressfoto

Piteå2009-09-10 06:00
Motboken var en idé av läkaren Ivan Bratt, som var ledamot av 1911 års nykterhetskommitté. Han lyckads år 1917 får en kontrollerad ändring av rusdrycksförsäljningen i Sverige med införandet av motboken, "Brattsystemet".
Det skulle med detta nya bli en mera rättvis och kontrollerad handel med rusdrycker.
Motboken kunde nu efter ansökning utges till myndig person. Inköp fick endast göras i det ortsbolag närmast där köparen var kyrkobokförd.

Det exemplar av motbok jag har i min ägo gäller Systembolaget i Luleå, Filialen i Piteå. No. 1036.
Filialen i Piteå betjänade även Älvsbyns och Arvidsjaurs kommuner.
Den högsta kvantiteten som tilläts var tre liter per kalendermånad. Med ett förbehåll, om inte kvantiteten utnyttjades ansågs kvantiteten förbrukad efter tre månader.
Den mängd som en ny motboksägare fick sig tilldelad var en och en halv liter per kvartal. Sedan fanns möjlighet att söka på en högre tilldelning senare.
Om någon familjehögtid skulle firas, bröllop eller något större kalas, fanns också möjlighet till extrainköp för enstaka tillfällen.
Prishöjningar förekom någon gång då och då.
Vid en sådan höjning kommenterade en man
- Jag tycker det har blivit för dyrt med sprit, men när jag har fått ett par snapsar undrar jag ändå hur kan något tillverkas så billigt?
Det var nog övervägande herrar som innehade denna husfars bruna "kattetjes". Det kvinnliga ägandet var åtminstone i våra trakter troligen minimalt.

Att göra en beställning var en viss procedur. Om man hade något ärende in till stan var det att med raska steg ta sig från gamla busstationen upp mot Stadshotellet och den butiksdörr som hade en skylt målad på husets fasad med texten "Minuthandel Af Spirituosa " Förutom personligt besök kunde beställning göras med buss eller godsbil.
Vid sådana tillfällen fick man stoppa ner både motboken ifylld med inskriven beställning samt kontanter i ett kuvert. Sedan vänta ett par dagar innan leveransen kom tillbaka till beställaren.
Den mest vanliga spriten var nog Reymersholms Kronbrännvin sedan ett Jägarbrännvin och en kryddad variant som hete Överstebrännvin. Den konjak som var på modet var Au De Wie. Sedan fanns några olika vinsorter
Under krigsåren behövdes en större mängd av både potatis och säd för livsmedelsindustrin. Systembolaget sökte nu nya vägar när det gällde stärkelse för sina spritsorter.

Det nya som började tillverkas fick namnet Norrlands Akvavit. Stärkelsen där var en ny cellulosaprodukt som tagits fram. Alkoholhalten i den nya spriten var en aning lägre än i det tidigare sortimenten.
Därför fick akvaviten benämningen "Planksaft" i den svenska folkhumorn.
Motboken var som här berättats personlig. På bokens första bland var skrivet "Överlåtelse av inköpsrätt och avyttring av därå inköpta varor är i lag förbjudna".
Denna uppmaning förklingande nog ganska ohörd. Böcker lånades nog ut till andra när det gällde helgerna, när yngre personer skulle ut på dans och när kyrkhelgerna skulle firas i Öjebyn.
Så efter vissa debatter och diskussioner kom ett regeringsbeslut om avskaffande av motboken. Beslutet var att den tredje oktober 1955 var motbokens saga all. Doktor Ivan Bratt, som var denna reforms grundare fick också uppleva att lagen avskaffades. Han gick ur tiden 1956 vid 78 års ålder.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om