Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att 22 400 bostadsinbrott anmäldes under 2014, vilket är en ökning med sex procent jämfört med året innan. Två tredjedelar av inbrotten sker i villor, en tredjedel i lägenhet, och så har det sett ut under de senaste åren. 1,2 procent eller 48 000 hushåll i Sverige drabbas.
En ny företeelse som visat sig i den nationella trygghetsundersökning som görs varje år, är dock att just ensamstående med barn i den senaste undersökningen uppgett att de blivit utsatta för inbrott i högre utsträckning (3,1 procent) än andra familjetyper (0,7–1,2 procent).
Allhelgona hårt drabbat
Flest bostadsinbrott sker under det fjärde kvartalet, då särskilt november månad sticker ut. Höstlovet vecka 44 och Allhelgonahelgen, då många reser bort, är särskilt drabbade. Trots det, och trots att inbrotten bara fortsätter att öka, visar en undersökning som försäkringsbolaget Trygg-Hansa gjort att var tredje svensk inte gjort nånting för att skydda sig. Inte ens talat om för grannarna att man planerar att åka bort.
Och trots att Grannsamverkan är en effektiv skyddsåtgärd, som bevisat minskar inbrotten i ett område, är det bara en av tio svenskar som ingår i ett sådant nätverk.
Bristen på skyddsåtgärder och vilka åtgärder man vidtar när man faktiskt försöker göra någonting skiljer sig markant åt beroende på ålder. Bland de yngre mellan 18 och 34 år, är det mer än hälften (56 procent) som inte gjort någonting alls, bland personer 35–49 år svarar många att de installerat larm (34 procent) och bland de äldsta (65–79 år) är det vanligast att prata med grannarna. Larm är för övrigt den näst vanligaste skyddsåtgärden.