Välfärdsteknik av olika slag blir allt vanligare i hemmen, där modern teknik i vissa fall kan ersätta personinsatser. I somras fick Piteå kommun 1,6 miljoner kronor att investera i just detta inom äldre- och funktionshinderområdet. Pengarna som skulle vara använda innan sista december är nu fördelade. Helena Magnusson, avdelningschef inom äldreomsorgen, säger att en stor del av Piteås pengar gick till ett wi-fi-system inom äldreomsorgen med switchar och accesspunkter till en kostnad av 495 000 kronor. Drygt 500 000 kronor gick också till ett digitalt planeringssystem, också det inom äldreomsorgen.
Pengar har också gått till bland annat mobiltelefoner för positioneringslarm och grundinstallation av wi-fi vid tio boenden inom stöd och omsorg.
– Pengarna ska syfta till teknisk utveckling och komma brukare till gagn, vilket det har gjort, säger Helena Magnusson.
Sammanlagt delades elva miljoner kronor ut till Norrbotten för att bygga välfärdstekniken. Ett exempel på sådan teknik är så kallade trygghetskameror. I Piteå finns tolv sådana kameror i drift, vilket är en dubblering av antalet.
– Numera leasar vi tolv stycken och senast jag kontrollerade var alla ute i drift, säger Helena Magnusson.
En trygghetskamera sätts upp i brukarens sovrum. Via en länk kan nattpersonalen hålla koll.
– En trygghetskamera ersätter besök från nattpatrullen. Vissa brukare blir väldigt störda och vaknar när nattpatrullen kommer. I de fall där det finns ett behov av nattlig tillsyn och där brukaren godkänner det kan en trygghetskamera installeras och via den kan nattpatrullen göra en fjärrtillsyn istället under vissa tider som bestäms. Om något inte står rätt till vid fjärrtillsynen åker nattpatrullen ut och kontrollerar.
Hon ser en tydlig utveckling mot allt mer tekniska lösningar. En annan sådan är den läkemedelsrobot som testats på försök i hemsjukvården.
– Det finns fyra eller fem sådana ute i verksamheten och de fungerar så att de laddas med medicin och indikerar när medicinen ska tas. Den blinkar och piper så att medicinen tas i rätt tid. Robotarna finns hos personer som vill ha dem och ersätter då personal i viss mån.
Beslut om trygghetskamera och annan välfärdsteknik sker genom behovsbedömning av biståndshandläggare i samtal med brukare och anhörig.