Historier om Furunäset väcks till liv i studiecirkel

En laboratorieassistent, två mentalskötare, en psykoterapeut och en avlägsen släkting till en patient, träffas en gång i veckan för att prata minnen och dela med sig av historier som förknippas med Furunäsets mentalsjukhus.
– Jag känner av historiens vingslag varje dag, säger Jennie Johansson, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Piteå.

Jennie Johansson trivs i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Furunäsets gamla sjukhus. Här finns en del saker bevarade från sjukhustiden, bland annat en sjuksköterskeuniform.

Jennie Johansson trivs i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Furunäsets gamla sjukhus. Här finns en del saker bevarade från sjukhustiden, bland annat en sjuksköterskeuniform.

Foto: Ylva Forslund

Piteå2025-03-16 11:00

Nyheten i korthet

  • Studieförbundet Vuxenskolan i Piteå har startat en studiecirkel för att samla in och bevara historier från Furunäsets mentalsjukhus.
  • Deltagarna, som har personliga kopplingar till sjukhuset, träffas varje vecka i de gamla stormcellerna för att dela minnen och erfarenheter.
  • Cirkelledaren Jennie Johansson, som har sitt kontor i en gammal stormcell, berättar att lokalerna har undersökts för paranormal aktivitet.

Mentalsjukhuset

Studieförbundet Vuxenskolan startade nyligen en studiecirkel om Furunäsets mentalsjukhus. Deltagarna träffas en gång i veckan i lokaler som ligger i korridoren för de gamla stormcellerna. (Stormceller var de små rum där utåtagerande patienter låstes in för att rasa av sig. Reds. anm.)

Ett av syftena med studiecirkeln är att samla in några av alla de historier som finns om Furunäset och spara dem för eftervärlden.

undefined
Leif Lidman, Rolf Stenvall och Susanne Brynolfsson deltar i studiecirkeln om Furunäset. Susanne Brynolfsson jobbade som laboratorieassistent på Furunäset mellan 1981 och 1987.

 

undefined
Jennie Johansson trivs i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Furunäsets gamla sjukhus. Här finns en del saker bevarade från sjukhustiden, bland annat en sjuksköterskeuniform.

– Det som står i böckerna är ju inte detsamma som det som människor upplevt som jobbat här. Det finns mängder av små historier som inte finns nedtecknade och det är dem vi vill åt, säger Jennie Johansson.

Minnena väcks delvis till liv av nya och gamla bilder som Leif Lidman, ägare av Piteå samlingar, visar upp på en stor duk.

När det kommer upp en bild på sjukhuset där det pågår byggnadsarbete blir Rolf Stenvall påmind om en händelse där en gammal patient var inblandad.

undefined
Jennie Johansson är verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Piteå och har sitt kontor i en gammal stormcell på Furunäset. "Jag känner historiens vingslag varje dag", säger hon.

 

undefined
Jennie Johansson har restaurerat en gammal evighetskalender som finns i en låst monter.

 

undefined
På 1930-talet byggdes en tredje våning på Furunäsets sjukhus.

– Den här mannen stod och dirigerade var saker och ting skulle vara. När det kom dit en traktor med armeringsjärn pekade mannen tydligt på en plats där dessa skulle läggas. När det var avlastat visade det sig att det inte var en platschef utan en patient som pekat var materialet skull läggas upp. Det blev ju inte helt rätt, säger Rolf Stenvall, som i många år jobbade som mentalskötare på Furunäset.

När det blir tal om behandlingsmetoder för olika typer av beroendeproblematik säger Rolf Stenvall att man inte jobbade enligt någon särskild metod.

– Det handlade mer om att folk som kom hit kunde få landa och få sig lite näring och när man var lite piggare släpptes man ut igen. Men det var nog inte så många som blev botade här. Jag var en del på avdelning 36 där vi hade patienter med svåra missbruksproblem. Den avdelningen var som ett embryo till dagens rättspsyk, säger han.

undefined
En gammal bild som visar hur byggnadsarbete pågick på Furunäset, förmodligen runt 1930, fick cirkeldeltagarna att bland annat diskutera olika våningsplan och huvudentréns placering.

 

undefined
Tavlor som en patient målat finns bevarade.

Jennie Johansson har sitt kontor i en gammal stormcell. Hon känner inget obehag av att vistas i rummet men tycker ibland att hon känner av en närvaro i korridoren.

– En gång var det en kvinna här som var väldigt medial. Hon berättade att den närvaro jag kände av nog var den från en kvinna som varit gift med en överläkare som jobbat här. Hon ville bara titta till att allt var i sin ordning. Hon ska ha varit nöjd med vår verksamhet och det var ju bra, säger hon.

undefined
Sjuksköterskeuniformen till vänster kommer från Furunäset och har använts i arbetet här.

 

undefined
Jennie Johansson pekar ut på en ritning var de gamla stormcellerna låg.

Jennie Johansson berättar vidare att lokalerna har undersökts för paranormal aktivitet och visar fram en liten apparat som först blinkar grönt men sen också orange.

– Den här fick jag av Paranorr när de var här och mätte energier, men den brukar bara blinka grönt, säger Jennie varvid PT:s reporter Laila Bäckström böjer sig fram och zoomar in den lilla apparaten som nu blinkar ännu mer orange.

– Det är mobilen som ger utslag, den känner av elektricitet, säger Jennie och skrattar.

undefined
Det finns många bilder från Furunäset men vilka det är på bilderna har ofta försvunnit.

I längan där Studieförbundet Vuxenskolan huserar finns också Piteå samlingar som ägs av Leif Lidman. Här finns en hel del saker bevarat från Furunäset. 

Det rör sig mest om sjukhusmaterial såsom en sjuksköterskeuniform och utrustning som användes. Men här finns också en gammal träspade från stallet och såklart massvis med gamla bilder och ritningar. Till de ovanligare föremålen hör två tavlor målade av en patient.

Furunäsets mentalsjukhus

Piteå hospital och asyl invigdes 1893.

Sjukhusbyggnaden, en fyrlängad byggnad som omsluter en rektangulär gård, ritades av arkitekt Axel Kumlien. 

Asylen stängdes 1929 och Furunäset kallades då för sinnessjukhus ända fram till 1940-talet då benämningen istället blev mentalsjukhus. 

De första patienterna anlände sjövägen på båten Rurik. Med på en av dessa resor fanns fröken Anna Lindersson. Hon kom att sitta här i 67 år och är den person i Sverige som suttit inspärrad längst tid på institution.

Sjukhuset och marken runt omkring omfattade 138 hektar och var i mångt och mycket självförsörjande. Såväl personal som patienter bodde här.

Som mest vårdades här 800 patienter samtidigt.

Elchocker, fastspänning, timslånga bad och lobotomering, var behandlingsmetoder som användes här.

1898 invigdes en kyrkogård på området. Här ligger 962 personer begravda, både patienter och anställda.

Mentalsjukhuset stängdes 1987.

Efter att sjukhuset stängt gjordes platsen om till företagsby.

Källa: Piteå museum

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!