När en människa i livets slutskede inte längre anses ha behov av sjukhusvård så slussas hen ut och kommunen tar över ansvaret. För den som skickas hem är det hemtjänstens personal och hemsjukvården som har ansvaret.
– Kontakten med sjukhusets palliativa vård avbryts inte. Det är inte ovanligt att människor måste tillbaka dit i akuta skeden och även dör där, säger Ellenor Sundström verksamhetsutvecklare för ordinärt boende.
Bara punktinsatser
Men för den som är hemma är det hemtjänsten som har vårdansvaret. Då finns det en vårdplan och en biståndsbedömning att utgå ifrån.
– Vi sköter omvårdnad och det praktiska, men vi kan bara göra punktinsatser. De sociala bitarna måste de anhöriga ta ansvar för, men för den som saknar ett socialt nätverk så blir det mycket ensamhet.
Det är underförstått att de anhöriga har ett stort ansvar. Ett ansvar som inte alla orkar med.
– Vår personal kommer ju ofta dygnet runt och det kan bli en väldig stress. Ibland vill patienten vara hemma, men de anhöriga känner att de inte orkar, säger Ellenor Sundström.
Har kunskap
Vilken kunskap om palliativ vård har personalen?
– Vi har haft flera utbildningsinsatser under årens lopp, men det kommer ny personal och nya rön så det behövs ständigt uppdatering. Det här är inga lätta saker, men vi har också stöd av landstingets palliativa rådgivningsteam, säger Karin Olofsson, verksamhetsområdeschef för vård- och omsorgsboende.
För en patient kan det upplevas som omänskligt att slussat ut från sjukhuset och hem och sedan vidare till ett äldreboende i livets slutskede?
– Ja, men det är sällan som du skickas från hemmet direkt till ett äldreboende. Oftast hamnar du på sjukhus och då görs en ny utredning och du slussas till ett boende. Det är svåra frågor och beslut, men i botten beror det på att hemtjänsten inte klarar att möta den otrygghet som patienten känner eller att de anhöriga inte orkar längre, säger Karin Olofsson.
Till ett tomt rum
På kommunens äldreboende finns stor erfarenhet av palliativ vård. Olofsson uppskattar att 50-60 procent av de gamla på äldreboende byts ut årligen på grund av att de avlider.
Ett problem är att den som är i livets slutskede och slussas till ett äldreboende möts av ett tomt rum så när som säng och sängbord. Det innebär att de anhöriga måste börja fixa den saken när allt annat redan är upp och ner.
– Det är svårt att ha möblerade rum stående. Vi vet inte för hur lång tid rummet ska nyttjas, men det har hänt att vi ordnat möblering när vi vet att det är kort tid kvar.
En palliativ patient som ska slussas till ett äldreboende kan hamna var som helst i kommunen.
– Vi klarar att få fram rum, men vi kan inte garantera var. Samtidigt är det här en kategori människor som vi prioriterar i görligaste mån, säger Karin Olofsson.
Dubbla kostnader
Den som flyttas till ett äldreboende får betala för sig från dag ett. Samtidigt vill hyresvärden ha in hyran för den ordinarie bostaden, ibland med tre månaders uppsägningstid. Dubbla kostnader, alltså.
– Det är ett problem. Vi kan inte styra hyresvärdarna, men jag tror att det finns visst förhandlingsutrymme.
Borde det finnas hospice eller ett liknande koncept?
– Jag vet inte om det är rimligt. Det krävs resurser och personal. Det är svårt att hitta en rättvis lösning. Ska arjeplogare transporteras ner till Piteå, säger Ellenor Sundström.
– Kanske borde det finnas hospice för yngre människor, men på våra äldreboende finns omvårdnaden och det palliativa kunnandet, säger Karin Olofsson.
Var hamnar unga människor som är döende idag?
– Det har hänt att människor i 50-årsåldern hamnat på ett äldreboende, men så vitt jag vet inga yngre. Det är väl hemma eller på sjukhus som gäller.