Haschmissbruket ökar - men hjälp finns

I dagsläget har 56 unga (under 25 år) avtal med öppenvården i Piteå för att få bukt med sitt alkohol/drogmissbruk. 16 av dem är 20 år eller yngre. - Det är en ökning gentemot tidigare år, det är också en ökning av antalet flickor som kommer hit, säger Elisabeth Wiklund, socionom vid öppenvården som bedrivs på Strömgården i Piteå. Vanligaste drogen efter alkohol är hasch: - Vi upplever att det är ganska vanligt att man röker hasch i Piteå, säger Wiklund. Sedan Socialtjänstens öppenvård började behandla haschmissbrukare genom HAP, hösten 2004 har åtta personer genomgått behandlingen som är på totalt tolv veckor. Två personer har också genomgått en "lightvariant" av behandlingen. Cirka 15 ungdomar och deras familjer har även haft "Samtal om cannabis" på öppenvården. <h3>Svårt se signalerna</h3>Många oroliga föräldrar till tonårsbarn ringer också och ställer frågor kring hasch och "hur man kan känna igen ett missbruk". Signaler finns, men de kan vara lätta att förväxla med "vanlig tonårstrots" eller "tonårsdepression". - De som söker hjälp har ofta börjat röka redan i 13-14-årsåldern, oftast längre än vad både föräldrarna, skolan och andra instanser känt till, säger Helene Lundqvist, också socionom som tillsammans med Wiklund har hand om haschavvänjningsprogrammet, HAP. Hasch är en komplicerat uppbyggd drog som påverkar hjärnans funktioner (Läs mer i faktarutan intill). - Man kan ha svårt att känna igen personer man träffar på stan, har svårt att planera sitt liv, tar dagen som den kommer och glömmer bort saker man ska göra. Har man sett en film minns man kanske bara vissa detaljer - att det var en schysst biljakt. Men att komma ihåg själva handlingen är inte lika lätt, säger Helene Lundqvist. <BrödFråga>Hur kommer de ihåg att de ska hit? </BrödFråga>- Det är så finurligt att vi sms:ar dem cirka 45 minuter innan, precis så lagom tid i förväg att de hinner ta sig hit. I början när folk inte dök upp på avtalade tider så trodde vi att de hade dålig motivation, men de kom helt enkelt inte ihåg det, säger Elisabeth Wiklund. Wiklund och Lundqvist menar att många haschmissbrukare försöker sluta själva, men att lyckas med det är näst intill omöjligt. Genom HAP får man kunskap om hur hasch påverkar kroppen, stöd under avgiftningsfasen och visar vägen mot ett drogfritt liv. - Det viktigaste är att man är motiverad och vill sluta själv, säger Lundqvist. Programmet är individuellt och består av cirka 20 enskilda samtal på 45 minuter vardera. Drogkontroller sker genom urinprov och antabus ges under programtiden. <h3>Viktigt med stöd</h3>Helene Lundqvist menar att det är en lång process att bli drogfri. De första två veckorna mår man fysiskt dåligt - sedan psykiskt. Man drömmer mardrömmar, har ångest och tror på allvar att man är psykiskt sjuk. Just då är det som viktigast att ha stöd. - När man börjar bli drogfri då kommer känslorna tillbaka igen, man kan äntligen läsa en bok eller se en hel film på teve. <BrödFråga>Är man inne i ett missbruk, läser detta och vill få hjälp. Vad ska man göra? </BrödFråga>- Kontakta oss på öppenvården, vi har korta köer och har möjlighet att ta emot fler, menar Lundqvist. <BrödFråga>... och om man är förälder och orolig för sitt tonårsbarn? </BrödFråga>- Kontakta kommunens Resurscentrum eller ring till oss direkt.

Haschmissbruket ökar - men hjälp finns

DROGER. Allt fler unga i Piteå röker bort sitt liv, haschmissbruket börjar vanligtvis redan i 13-14-årsåldern. Hjälp finns dock att få genom öppenvårdens haschavvänjningsprogram.