Det har talats om förbud, men så är alltså inte fallet. Däremot innebär domen en restriktiv hållning där den som söker tillstånd ska kunna visa att behovet är större än allmänhetens intresse av att inte bli övervakad. Det här sätter sannolikt käppar i hjulet för många kommersiella aktörer.
– Jag är inte förvånad över domen. Det är många som tutat och kört tidigare utan tillstånd, säger Maria Leijon vid Länsstyrelsens rättsenhet.
Överklagande
Fredagens dom i Högsta förvaltningsdomstolen grundar sig på ett överklagande från Datainspektionen. Detta sedan förvaltningsrätten gett ett kommersiellt företag rätt mot länsstyrelsen.
I sak innebär domen att kameraövervakningslagen är tillämplig när det gäller drönare med kamera och därmed krävs tillstånd från länsstyrelsen. Vem som helst kan söka tillstånd, men att få ja är en annan sak.
– Länsstyrelsen tar särskild hänsyn till om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor med mera, säger Maria Leijon.
Det spelar också roll hur övervakningen ska utföras och om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet används och vilket område som ska bevakas.
Fall till fall
För vissa branscher kan det bli problem, men det har ingen betydelse om drönaren används på så hög höjd att människor inte kan identifieras. Det avgörande är om kameran kan användas för personövervakning.
Kan fastighetsbolag få tillstånd?
– Vi gör ingen förhandsprövning utan fattar beslut från fall till fall. Det här är ju inte prövat tidigare, men spontant tror jag att det är tveksamt om mäklare kan få tillstånd. Samhällsintresset är inte särskilt högt, säger Maria Leijon.
Hur bedömer du möjligheterna för en organisation som Missing people?
– Det får vi pröva. Ju större samhällsintresse, ju större chans att få tillstånd.
Ett viktigt påpekande är att kameraövervakningslagen styr.
– Det krävs tillstånd för fast kameraövervakning också. Exempelvis åtalkameror, säger Maria Leijon.
Utredning pågår
Kameraövervakningslagen är från 1977, men uppgraderades 2013. Nu pågår en statlig utredning som ska ge svar på hur lagen kan tillämpas till ny teknik, exempelvis drönare med kamera.
Samtidigt är drönarbranschen på snabb framväxt och det ropas högt om att domen bromsar utvecklingen och riskerar tusentals jobb.
– Det är möjligt att det blir lättnader, men domen gör klart att den enskildes personliga integritet väger tungt, säger Maria Leijon.