– Klart vi ska ha musik, det är ju sol!
Simon Eriksson har precis avslutat morgonmötet med byggtreorna och gått igenom vad som väntar den här dagen på elevbygget på Berget. Om högtalaren ska med upp på byggställningen är en ickefråga.
Strömbackaskolan är unik med det här sättet att utbilda: att gymnasieelever bygger hus från start till mål. Startskottet gick redan 1937, då staten ville råda bot på ungdomsarbetslösheten i Norrbotten och lät under två år unga killar bli elever och färdigställa de byggnader som blev yrkesskolan på Strömbacka.
Sedan dess har elever byggt såväl flerfamiljshus och villor som, för att nämna några, skola, grillplatser, lekhus och förråd runt om i Piteå.
I dag samarbetar Strömbackaskolan med PiteBo och alla årskurser på bygg-, el- och vvs-programmen är inblandade. På Berget har precis hus två av tre färdigställts och lägenheterna börjat fyllas av hyresgäster. Det tredje huset är under byggnation och beräknas stå inflyttningsklart 2027.
Eleverna arbetar två och två i olika delar av huset. Mycket gör de själva, men läraren Simon och kollegorna på bygget går emellan och finns till hands.
– Tre dagar i veckan är treorna här, tvåorna två dagar. Vi är både här och på Grans, berättar Simon Eriksson.
Han har varit med under alla husbyggen på Berget.
– Där är min fjärde klass. Och det blir faktiskt min sista klass som treor. Sen kliver jag in och tar ettor, säger Simon Eriksson.
Är du less på treorna?
– Faktiskt alldeles inte. Men det blev en öppning till byte och jag tänkte att är det någon gång jag ska testa så är det väl nu. Jag har pluggat pedagogiken i tre år. När du jobbar med treorna är du så nära branschen som det går – vilket jag tycker är roligt – men nu blir man som lärar-lärare. I ettan tar du ju emot barn. Det ska bli spännande.
Något han kanske inte trott att han skulle yttra för några år sedan, när han snickrade på BD bygg.
– Jag har tackat nej till det här jobbet två gånger för jag har tänkt att det inte är min grej. Men det är kul, jag trivs skitbra, säger Simon Eriksson.
I dag står yttre takstolar på schemat. Eleverna konstaterar att det är bra att vara med genom hela byggprocessen.
– Vi var med invändigt mest på det förra huset, berättar Arvid Westerberg.
– Det var kul. Det är bra att vi fick testa det invändiga där och det utvändiga här, så att vi får göra allt, säger Melvin Wallinder.
En våning ner jobbar Filip Lyckne och Filip Dahlberg. De är eniga med sina klasskompisar: det är mycket värt att få vara med hela vägen i husbyggena.
– Det är intressant, många moment. Man lär sig mycket, säger Filip Lyckne.
Det är inte alla 19-åringar som kan peka ut inte bara ett utan två hus som de själva byggt upp.
– Det är lite häftigt att kunna säga i framtiden att det här har jag varit med och byggt, säger Filip Lyckne.
– Jo. Man ser ganska fort skillnad när man bygger, från vecka till vecka, säger Filip Dahlberg.
Hur kom det sig att ni valde bygg?
– Jag ville inte plugga jättemycket. Det var väl det, ville ha jobb, säger Filip Dahlberg.
– Jag hade några som hade gick bygg som tipsade starkt om det. Och så var man väl ganska skolless i nian, säger Filip Lyckne.
På byggprogrammet har i alla fall tiden gått och studenten är bara ett par veckor bort.
– Man tyckte att det skulle bli skönt men lite skraj är man väl ändå, att komma ut i arbetslivet, säger Filip Lyckne.
För honom väntar jobb på Ekspjuth bygg, medan Filip Dahlgren blir på BD bygg.
– Det är bara att börja jobba och få pengar. Det är ju det man vill ha, säger Filip Dahlgren.
Det finns vissa saker på elevbyggena som skolan inte kan lösa inom programmen. Mattläggning och ventilation sköts av underentreprenör, och på just de här husen är det också mycket plåtdetaljer som eleverna inte kan fixa.
– Det är synd på den här hustypen, att det är så mycket fasadarbeten som vi får leja bort. På nästa elevbygge vill vi försöka få mer fasadjobb åt oss själva, säger Fredrik Ökvist som är plastchef på elevbygget.
Strömbackaskolan har den enda utbildningen i Sverige som i så stor omfattning samarbetar med ett fastighetsbolag. Eleverna får ordentligt mer med erfarenhet inför lärlingstiden efter gymnasiet.
– Det blir ju mycket mer på riktigt än att bygga i någon verkstad och riva, säger Fredrik Ökvist.
Han trivs med att se ungdomarna växa med arbetet. Men att eleverna känner ett ansvar med uppgifterna vågar han inte slå fast – som i alla ämnen varierar det.
– Vissa har det i sig i både händer och huvud. Men oavsett så är det ju att ge dem en grund för både händer och huvud som är vår uppgift, säger han.
Lägenheterna på Dungen är eftertraktade och till det senaste huset har flyttlassen har kommit ett efter ett. Huset som nu byggs ska vara klart om ganska precis två år.
– Då ska vi ju helst redan vara en bit på väg på nästa projekt för att inte vara utan jobb när nästa årskull börjar, berättar Ökvist.
Planerna för det är såklart redan i full gång.
– Det blir på Strömnäsbacken. Som det ser ut nu så ska vi bygga tre fyravåningshus där. Vi har väl inte riktigt brutit arm färdigt om höjden. Men förmodligen blir det så, säger Fredrik Ökvist.