Tanken med den avståndsbaserade vägslitageavgiften (kilometerskatten) för tunga lastbilar är att den tunga trafiken i större grad ska bära de kostnader den orsakar på samhällsekonomin genom vägslitage och föroreningar. Den ska också användas för att komma åt de utländska åkarna som inte betalar vägskatt i Sverige idag.
Men åkerinäringen och då inte minst den glesbygdsbaserade i form av exempelvis skogs- och mjölktransporter ser vägslitageavgiften som ett hårt slag mot näringen och protesterna är hårda och många.
”Vägslitageavgiften är också en ren beskattning på avstånd, även om ingen politiker vill ta dessa ord i sin mun. Det innebär ett dråpslag för norrbottniskt näringsliv och för konsumenterna i länet” skriver BDX Norrbotten i ett debattinlägg.
"Slår mot landsbygden"
Herbert Nyman, ordförande för LRF Norrbotten, är mycket kritisk.
– Hela idén är feltänkt. Det här slår stenhårt mot landsbygden.
Något som förmodligen politikerna inser och i regeringens utredningsdirektiv nämns möjligheten att införa så kallad ”geografisk differentiering av skatter”.
– Vi är trötta på nya regleringar och skatter, som sedan ska kompenseras på olika sätt. Det blir bara krångel och byråkrati. Vi har inga val i norr. Om regeringen vill komma åt utländska åkare så måste det finnas andra sätt, säger Herbert Nyman.
Utredningen har tagit längre tid än planerat, men nu gäller att regeringens utredare Vilhelm Andersson ska presentera tankarna om en vägslitageskatt (kilometerskatt) den 28 februari.