Marika Berglund, fastighets- och kyrkogårdschef i Piteå församling, och Lena Lundström, administratör på Kyrkcenter.
I samband med en gravsättning upplåts alltid något som heter gravrätt. Gravrätt innebär rätten till en gravplats på en kyrkogård.
– Det är som ett hyreskontrakt för en gravplats, säger Marika Berglund.
Gravrätten gäller i 25 år från den senaste gravsättningen och är gratis genom skatten. Varje gravplats måste ha minst en levande anhörig enligt lag. Denne blir då gravrättsinnehavare. En gravrättsinnehavare har många rättigheter, men inom ramen för kyrkogårdens riktlinjer.
– Man har rätt till att placera ut en gravsten, plantera och bestämma vem som begravs på platsen, säger Lena Lundström, administratör vid Kyrkcenter.
Men gravrättsinnehavaren har också skyldigheter och ansvarar för att gravanordningen är säker och inte faller omkull, samt att gravplatsen är i värdigt skick. Om graven inte sköts kan gravrätten återtas och kyrkogårdsförvaltningen har rätt till att vidta åtgärder om stenen eller korset är på väg att falla omkull.
I fall då kyrkogårdsförvaltningen saknar kontaktuppgifter till en gravrättsinnehavare, eller om gravrättsinnehavaren avlider, placeras gröna skyltar ut på berörda gravar, i försök att få kontakt med en anhörig.
– Ser man en grön skylt vid en anhörigs grav behöver man inte vara rädd, säger Marika Berglund.
Ofta leder en utplacerad skylt till att kontakten upprättas.
Förnyelse av gravrätten kan också vara en anledning till att de gröna skyltarna placeras ut. En gravplats bevaras alltid under minst 25 år efter den senaste gravsättningen. Det är gravrättsinnehavaren som bestämmer om gravrätten ska förlängas med 15 år efter de första 25 åren, eller om man vill återlämna graven till församlingen. I vissa fall tillkommer en kostnad för att förlänga gravrätten, men i Piteå är det gratis.
– Kommer någon och vill vara gravrättsinnehavare efter att skylten har plockats in kan de kontakta oss, säger Lena Lundström.
Vad gäller återlämning av gravrätten berättar Marika Berglund att man arbetar på andra sätt söderut i landet, där man har mer brist på gravmark. Församlingar i Piteå tar emot återlämnade gravar, men i dagsläget sker inga nya gravsättningar i återlämnade gravar.
– Just i Piteå församling har vi gott om gravar, så än så länge har vi plats.
Hedens begravningsplats kommer fortsätta byggas ut i omgångar under en lång tid framöver, medan Öjeby kyrkogård inte längre har plats för nya gravar. Där sker enbart gravsättningar i befintliga gravar samt i minneslunden vid kyrkan, berättar Lena Lundström.
Totalt finns det runt 15 700 gravsatta gravar på Piteå församlings kyrkogårdar och 1 500 gravar kvar för gravsättningar.
I och med att det inte råder platsbrist finns inte heller något behov att återupplåta gravplatser till nya gravsättningar. Med andra ord är chansen stor för en anhörig som är intresserad av att bli gravrättsinnehavare att bli det även efter skylten plockats bort.
Även Hortlax och Norrfjärden har gott om plats och stöter sällan på problem om en anhörig vill överta gravrätten.
Det går att lämna tillbaka en gravplats när som helst. Om en grav återlämnas har gravrättsinnehavaren inte längre något ansvar, utan det ligger på kyrkogårdsförvaltningen. Oftast tas gravanordningen bort och graven blir anonym.
På Öjeby kyrkogård finns det många gröna skyltar utplacerade, från i år och från tidigare år.
De gröna skyltarna placeras ut på våren.
– Vi sätter ut nya skyltar inför Mors dag då det är mycket besök på kyrkogården. Sedan kontrolleras dem två gånger till under året så att de inte blir bortplockade, säger Lena Lundström.
Att en gravrättsinnehavare eller anhörig är avliden är den vanligaste orsaken till en utplacerad skylt. Hon fortsätter berätta att det är ovanligt att kyrkogårdsförvaltningen inte har kontaktuppgifter till gravrättsinnehavaren. I år placerades 55 skyltar varav fyra gällde att förlänga gravrätten och resterande för att gravrättsinnehavaren avlidit.
I Piteå finns tre församlingar: Norrfjärden, Hortlax och Piteå, med sina fyra kyrkogårdar. Öjeby kyrkogård är både äldst och störst och är kulturskyddad.
– Vi har haft ett projekt i Öjebyn där vi satt upp flera skyltar, då många äldre gravars anhöriga inte funnits med i dagens register, säger Lundström.
Varken Marika Berglund eller Lena Lundström ser ett intresse i dagens läge att förändra gravarna.
– Det är viktigt att bevara gravar då de berättar om människoöden och en annan tid. Det skulle vara otroligt tråkigt att bara plocka bort dem, säger Berglund.
Lundström instämmer:
– En kyrkogård ska användas. Ska begravningspengen bara gå till ett museum?