God ekonomi men jättelik pensionsskuld

Jämfört med många andra kommuner har Piteå kommun god ekonomi. Årets resultat pekar på ett plus runt 14 miljoner kronor.<br /><br />Det är ändå lägre än planerat. Verksamhetsmålet är att nettokostnaden bara ska uppgå till 91 procent av de samlade skatteintäkterna och statsbidragen. Det ska vara uppnått år 2010.<br /><br /><h3>Över tillgångarna</h3>Men dit är det en bit kvar. Siffran i år stannar på drygt 94,7 procent och stiger nästa år.<br /><br />- 2006 lever vi över våra tillgångar. Det innebär att vi får ta av sparade medel. Så kan man göra då och då men på lång sikt är det förstås inte försvarbart om det upprepas år efter år, redogjorde Berg, före beslutet om verksamhetsplanen för 2006 - 2008 skulle upp till debatt.<br /><br />- Är det en stark eller svag budget? Känner du dig trygg? undrade folkpartisten Nils Dahlbäck, som sade sig se oroande tecken i skyn.<br /><br />- Resultatet är för lågt för att det ska kännas riktigt bra men vår ekonomiska grund är stabil. Nämnderna har en god balans mellan verksamhet och ekonomi. Deras följsamhet är en otrolig styrka, berömde Berg och kallade denna ekonomiska verklighet i Piteå för unik.<br /><br /><h3>20 miljoner bort</h3>Kommunernas ekonomi är dock sårbar för påverkan utifrån. Bara i år har Piteå förlorat 20 miljoner kronor. Orsaken till detta är kostnadsutjämningen i skattesystemet, ökningen av LSS (Lagen om särskilt stöd) som belastat resultatet med tolv miljoner kronor mer än budgeterat plus minskad skattekraft beroende på hög arbetslöshet.<br /><br />- Innebär det att vi bestraffas för vår goda ekonomiska hushållning? frågade Erik berg, c.<br /><br />- Delvis. Systemet är i och för sig bra men det finns ingen inneboende tröghet, förklarade Berg.<br /><br />Med nuvarande utfästelser av regeringen ser dock framtiden bra ut. Det gäller framför allt 2008. Då räknar Piteå kommun med ett överskott på 60,4 miljoner kronor som ska stärka den gemensamma kassan.<br /><br />Men förutsättningarna kan förändras under resans gång beroende på konjunktur och vem som sitter vid makten, något som oroade bland andra Anna-Lena Pogulis, s.<br /><br /><h3>Rörig omröstning</h3>Därefter vidtog den politiska debatten om verksamhetsplanen som blev lång, 4,5 timmar. Huvuddragen var alla eniga om. Men detaljfrågorna diskuterades flitigt.<br /><br />Efter en något rörig omröstning på grund av alla lagda förslag (se separat artikel) gick ändå verksamhetsplanen igenom i stort sett som kommunstyrelsens majoritet föreslagit med några få undantag.<br /><br />