Gifter från fyllningsmassor oroar

Boende på Renön rasar mot kommunen som fyller upp hamnområdet med hyttsten från SSAB. De är oroliga för att lakvatten från slaggprodukterna ska förorena brunnar och hav. Hyttsten är en omdiskuterad fyllningsmassa som under en period var totalförbjuden.

Ulf Burström och Rolf Eriksson, som båda bor på Renön, är oroliga för att den hyttsten som används för att fylla ut området vid hamnen ska sprida gifter till brunnar och hav.

Ulf Burström och Rolf Eriksson, som båda bor på Renön, är oroliga för att den hyttsten som används för att fylla ut området vid hamnen ska sprida gifter till brunnar och hav.

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ2010-04-14 06:00
Hamnen vid Renön muddrades för några år sedan och bottenmassorna lades upp på stranden. Vid regn skapar detta en lervälling i området och för att få bukt med problemet har Piteå kommun börjat köra ditt hyttsten - en avfallsprodukt från järnverket i Luleå.
Boende på Renön samt vägföreningen, som äger den enskilda väg som går till hamnen, protesterar nu mot hur kommunen hanterar ärendet.
- Det är bra att området fylls igen, men frågan är vad man ska fylla med. Om urlakningsvattnet från slaggen rinner ned i grundvattnet vet ingen vart det tar vägen. Jag har en brunn här i närheten så visst känner jag viss oro. Massorna kan innehålla tungmetaller eller vad som helst, säger Ulf Burström som bor några hundra meter från hamnen.
Sliter hårt
Burström, tillika kassör i vägföreningen, är också kritisk till att Piteå kommun väljer att köra ut massorna när det precis börjat att tina.
- Från början skulle de köra vintertid för att skona vägen, men när transporterna började vid påsk var vi tvungna att hindra dem, berättar han.
Enligt vägföreningen väger lastbilarna som fraktar slaggen från Luleå totalt 60 ton. Det anser man sliter för hårt på vägen som rustades upp och asfalterades för 1,3 miljoner kronor förra sommaren. Med Trafikverkets (tidigare Vägverket) godkännande sänktes totalvikten för vägen och det stoppade kommunens transporter - men antagligen bara tillfälligt.
- Vi är rädda om vägen. Den for illa redan under muddringen, men det kan vi inte bevisa, säger Ulf Burström.
"Jävligt allvarligt"
Rolf Eriksson, som också bor på Renön, har jobbat som vägingenjör och sysslat mycket med fyllningsmaterial genom åren. Enligt honom är det i princip ingen annan kommun som använder hyttsten så nära vattnet.
- Det är jävligt allvarligt. Vore det någon privat som skulle fylla upp hade det varit stopp för länge sedan, men nu är det kommunen och ett stort företag som behöver bli av med sina avfallsprodukter. Det kostar 350 kronor per ton att lämna slaggen på en deponi, berättar han.
Burström och Eriksson anser sig inte vara några kemiexperter, men alla diskussioner och en period av totalförbud mot hyttsten har gjort dem skeptiska.
- Det finns annat att fylla upp med så varför lägga ut sådan här skit som ingen annan vill ha? Men kommunen lyssnar inte på oss, säger Rolf Eriksson.
Totalförbjudet
Hyttsten innehåller en rad olika ämnen (se faktaruta) och under 2007 totalförbjöd dåvarande Vägverket all användning av fyllningsmassa från SSAB. Efter ett vägbygge i Boden upptäcktes stora vegetationsskador och man drog slutsatsen att utlakning av slaggen orsakat detta.
Nya riktlinjer togs fram och i februari 2008 hävdes förbudet. Nu skall varje användning av hyttsten föregås av en grundlig miljöbedömning längs hela vägsträckan och denna bedömning skall göras och beskrivas redan i projekteringsskedet.

FAKTA Hyttsten
Hyttsten är luftkyld masugnsslagg som främst används till förstärknings- och bärlager i vägar. Materialet består av kiseldioxid, kalciumoxid, magnesiumoxid, aluminiumoxid, kaliumoxid och svavel.
Vid SSAB:s anläggningar produceras cirka 500 000 ton masugnsslagg per år. Slaggen som flyter ovanpå järnet rinner vid tappning ned i slaggskänk via en ränna. Vid tappning har masugnsslagg en temperatur på omkring 1 500°C.Källa: SSAB
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om