Fyrhjulingar skördar dödsoffer

Försäljningen har ökat kraftigt. Detsamma gäller olyckorna. Fyrhjulingen som från början var en arbetsmaskin, märks allt mer på gatorna i städerna. Merparten av dödsolyckorna är alkoholrelaterade.

Fyrhjulingarna blir allt vanligare. I takt med ett ökat antal nyregistreringar ökar även dödsolyckorna med dessa fordon inblandade. Merparten av dödsolyckorna är direkt alkoholrelaterade.

Fyrhjulingarna blir allt vanligare. I takt med ett ökat antal nyregistreringar ökar även dödsolyckorna med dessa fordon inblandade. Merparten av dödsolyckorna är direkt alkoholrelaterade.

Foto: Sofia Wellborg

PITEÅ2009-07-08 06:00
En del jublar.
Andra skakar på huvudet.
Anledningen är den explosionsartade ökningen av fyrhjulingar, men även de dödsolyckor som kan kopplas till maskinerna.
Förbud
Hittills i år har fyra män på fyrhjuling omkommit.
Mot bakgrund av detta har Motormännens riksförbund krävt att fyrhjulingar inte ska få köras på allmän väg.
- Främst då utifrån de regelverk som finns i dag och som är alldeles för otydliga, säger Niklas Stavegård, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.
Stavegård konstaterar ett stigande dödstal bland olyckor kopplade till fyrhjulingar.
- Fjolåret var kanske ett undantag, säger han.
2007 omkom nio personer i olyckor med fyrhjulingar. Sex av dem dog i körning på allmän väg.
I fjol var siffran fem personer.
Mörkertal
Hur många som omkommit i samband med terrängkörning vet ingen säkert.
Notabelt i sammanhanget är att medelåldern på de omkomna är 44 år, företrädesvis män. Anmärkningsvärt är att en majoritet av dödsolyckorna har en direkt koppling till alkohol.
Detta framgår av en rapport från Umeå universitet som visar att av 30 omkomna som testats, var 18 alkoholpåverkade, det vill säga 60 procent.
Snittkoncentrationen alkohol i blodet ligger på två promille.
Niklas Stavegård efterlyser alltså ett tydligare regelverk, men kanske än viktigare - hårdare utbildningskrav och en enhetlig fordonsklassning.
- Det är på gång och det välkomnar vi, men det är i dag för otydliga regler för vad som gäller respektive fyrhjulingstyp, säger han.
Enklast, enligt hans sätt att se det, vore att få en enhetlig klassning till stånd.
Välkomnar
- Det skulle kanske kunna framtvinga en särskild utbildning. I alla händelser måste ett tydligare regelverk till och det är som sagt på gång.
- Ett steg i rätt riktning, vilket vi välkomnar, säger Niklas Stavegård.
FAKTA Fyrhjulingar
En fyrhjuling ska vara registrerad och ha skylt, om den inte uteslutande körs inom inhägnat område.
Olika modeller registreras som antingen moped, motorcykel, traktor eller terrängskoter. Bilprovningen och Svensk Maskinprovning avgör vad som gäller för varje modell.
Inte ens Vägverket vet exakt hur många fyrhjulingar det finns i Sverige, eftersom det är svårt att särskilja dem inom registren för varje fordonsslag. Men antalet har ökat på senare år, och bedöms vara minst 30 000 fordon.
Det är i princip förbjudet att köra fyrhjuling i terräng på barmark, om det inte handlar om nyttotrafik inom exempelvis skogsbruk.
Så säger lagen om fordonstypen ATV:
Får endast användas som yrkesmaskin i skogs- och jordbruksterräng.
Får bara köras på enskild väg och korsa allmän väg.
Får köras på B-körkort. Om körkortet började gälla efter 2000 ska det kompletteras med ett förarbevis.
Inget hjälmtvång och behöver inte besiktigas.
Så säger lagen om quadricycle (gatuvarianten):
Klassas som motorcykel.
Får köras på allmän väg, men inte i terräng.
Högsta motoreffekt är cirka 20 hk.
Får köras på B-körkort. Hjälm är obligatoriskt.
Källa: Vägverket, Motormännen (TT)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om