I april i år presenterade kommunens skolutredare ett förslag på skolstruktur där det bland annat föreslogs att skolorna i Alterdalen, Lillpite och Hemmingsmark skulle läggas ner. Anledning till eventuell nedläggning är vikande elevunderlag där det inte går att få ekonomi i alltför små skolenheter.
Starka protester
Förslagen väckte starka protester runt om i kommunen. Föräldra- och aktionsgrupper bildades. Krismöten hölls och demonstrationer genomfördes. Det hela resulterade i ett stort antal motförslag, alternativ och synpunkter. Dessa sammanställdes i ett digert material som kommunens ansvariga gått igenom. På måndagseftermiddagen sammanträdde barn- och utbildningsnämnden och materialet reviderades. Det innehåller nu det tidigare presenterade förslaget som redan varit ute på remiss men även alternativ som bygger på de synpunkter som inkommit. Men de flesta av alternativen är dock strukna, bedömda som orealistiska.
Ny remissomgång
– Alternativen som bygger på att de föreslagna nedläggningarna upphävs finns inte kvar. Det är inte realistiskt att behålla de enheterna och samtidigt kunna garantera en fortsatt god kvalitet i skolan, säger Ruth Rahkola, ordförande för barn- och utbildningsnämnden, bun.
Det förslag som nu ligger ska ut på en ny remissomgång. I september/oktober ska fullmäktige besluta om ”modell för attraktiv skola” respektive ”modell för attraktiv förskola”. Efter det beslutar bun om vilka skolor som kommer att beröras.
Hänsyn till sociala skäl
Blir det några fler medborgardiskussioner?
– Vi kommer inte att anordna några fler men det är klart att om exempelvis en föräldragrupp bjuder in till möte så kommer vi.
Vad säger du om förslaget?
– Jag tycker att det förslag som nu går ut på remiss är bra. Man hade kunnat gå ett steg längre men då hade fler skolor varit ifrågasatta. Vi har tagit en del hänsyn till sociala skäl och försökt hitta kvalitetsvinster och samarbetslösningar.
Minskad driftkostnad
Om förslag 1 går igenom för respektive område innebär det en minskad driftkostnad på cirka 5,6 miljoner kronor för Piteå kommun. Behovet att investera i lokaler minskar med cirka 27,6 miljoner kronor de kommande tio åren. Lyckas man dessutom hyra ut de lokaler som blir tomma tjänar kommunen ytterligare cirka en miljon kronor. Några siffror över besparingar/kostnader med de nya alternativen finns inte framräknade.
– Det är viktigt att betona att syftet med skolstrukturutredningen inte är att spara pengar utan att garantera en god kvalitet i skolan, säger Ruth Rahkola.
Vid måndagens bun-sammanträde reserverade sig Lage Hortlund (M), Eva-Britt Danielsson (C) och Mayvor Ekberg (KD).