Det märks att en genusmedvetenhet vilar över Gripens förskola. Regnbågens glada färger klär interiören och utklädningskläderna fokuserar inte på stereotypa könsroller. På de olika lekstationerna uppmanas barnen att välja lek efter intresse, och inte efter vad kompisen vill leka med.
- Nu tar många flickor på sig vad vi förut skulle ha sagt var pojkarnas roll. De gillar att klättra i träd och brottas på skoj. Det är tack vare att vi pedagoger tillåtit det och ändrat normen, säger Saga Gabrielsson Nyberg.
Hållbar jämställdhet
Projektet Hållbar jämställdhet kom igång i Piteå kommun under året 2009. Fyra förskolor ville vara med. Förskoleläraren Saga Gabrielsson Nyberg tog på sig pilotuppdraget för Gripens förskola och utbildades tillsammans med andra utsedda piloter inom området jämställdhet.
Pedagogerna började jobba med jämställdhetsfrågor på arbetsplatsträffar och delade ut uppgifter i genustänkande till sina kollegor på förskolorna.
Jämställdhetsarbetarna på förskolorna fick även göra en studieresa till Mjölnarens förskola i Stockholm som arbetat med jämställdhet i många år.
- Som underlag till hur vi kan arbeta har vi även tagit del av och diskuterat genuslitteratur och olika tidningsutklipp, säger Saga Gabrielsson Nyberg.
Började filma
För att skapa en medvetenhet bland pedagogerna började man bland annat att filma i olika vardagliga situationer. Det var enligt Saga det bästa sättet att synliggöra hur man som pedagog bemöter flickor och pojkar.
- Det relevanta var att filma oss pedagoger. Eftersom förändringen skulle ske hos. Bland annat lärde jag mig att jag bör vänta in barnen och ge mer utrymme för spontanprat.
Ett annat sätt att undersöka om flickor och pojkar gavs samma möjligheter var att göra observationer som antecknades i diagram. I ett diagram kryssade man exempelvis i antalet gånger ett barn fick sitt namn uttalat av en pedagog eller gavs utrymme att tala spontat.
Under en observation undersökte man hur personalen arbetade med flickor och pojkar i en situation där barnen skulle klä på sig för att gå ut. Observationen visade att personalen tidigare hade prioriterat att klä på pojkarna först och låta flickorna vänta. Tack vare synliggörandet av detta fenomen har arbetssättet nu förändrats, så att pojkar får vänta på sin tur liksom de andra.
Normen ändrades
Under arbetet med Hållbar jämställdhet la pedagogerna ner mycket energi på att leta efter skillnader i bemötande av flickor och pojkar.
- Under tiden då vi letade skillnader ändrades normen omedvetet, säger Saga Gabrielsson Nyberg.
En genusmedvetenhet utvecklats alltså under arbetets gång. Nu tänker personalen på skapandet av könsroller i allt nytt de köper in - i allt från barnböcker till leksaker.
- Vi märke också att pedagogerna måste vara med i leken för att det ska bli en förändring, säger Saga Gabrielsson Nyberg.
Pedagogerna har börjat sprida ut sig på de olika lekstationerna och försöker vara med mer i lekarna. Detta har bland annat lett att flickor och pojkar allt oftare leker tillsammans. Saga berättar att flickorna också har blivit modigare av detta och börjat ta för sig mer i lekarna.
Nya mål
Medverkandet i projektet har även bidragit till nya övergripande mål. I Gripens och Tallåsens lokala arbetsplan har följande mål skrivits in "Personalen ska vara aktiv och verka för att pojkar och flickor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter".
Man har även tagit beslut om att alla mål i arbetsplanen hädan efter ska ha ett jämställdhetsperspektiv.
- För att jämställdhetsarbetet ska fortsätta är det viktigt med dokument som gäller för hela verksamheten, tydliggör Saga Gabrielsson Nyberg.