Föräldrar besvikna på kommun och landsting
Föräldrarna till särskolans elever är besvikna på kommun och landsting. De anser inte att deras barn erbjuds samma möjligheter till utbildning som elever utan handikapp. Ett nätverk har bildats för att påverka politikerna som skyller på varandra.
Sandra Dahlberg, förälder i nätverket, menar att det är hånfullt att särskoleelever, som är intresserade av djurvård, erbjuds sex veckors praktik i stället för att få gå på Grans naturbruksskola.
Foto: Maria Johansson
Inbjudna var bland andra Ruth Rahkola (S), ordförande i Piteå kommuns barn- och utbildningsnämnd, och Bo Wiberg, verksamhetschef på Grans naturbruksskola och landstingets skolchef.
Mycket kom att handla om utbildningarna på Grans och varför särskoleelever som börjar gymnasiet är utestängda från dessa. Känslan på mötet var att kommunen och landstinget, som är huvudman för naturbruksskolan, skyllde på varandra.
"Moment 22"
- Kan Grans starta en utbildning när det handlar om kanske fem särskoleelever från Piteå? Jag tror inte att föräldrar i Luleå, Boden och Kiruna är beredda att skicka sina barn till Öjebyn. Vi betalar för eleverna om Grans tar emot dem, säger Ruth Rahkola.
- Det måste bestämmas politiskt. Som det är i dag är våra stallar och lektionssalar fulla. Ska vi få uppdraget att ta emot särskoleelever måste vi få mer resurser, säger Bo Wiberg.
Alltså - Piteå kommun är villig att betala och Grans, med landstinget som
huvudman, är beredd ta emot om de får betalt.
- Vi är fast i ett moment 22. Frågan har bearbetats i tio år och ingenting har hänt. Vi vill ha utbildning med kvalité för våra barn och ni säger att det är möjligt, men att det krävs en politisk process. Vem ska starta den?, säger Sandra Dahlberg, en av föräldrarna som engagerat sig i nätverket.
Synskadade
Grans tar i dag emot synskadade och elever med
Aspergers syndrom (en lindrigare form av autism). Föräldranätverket tycker därför inte att steget borde vara så långt till särskoleelever.
- De eleverna har kvalat in till de nationella programmen. Vi stänger inte dörren till att hitta individuella lösningar för särskoleelever, men det måste vara på riktigt och fungera med betyg och uppföljning,
säger Wiberg.
Det enda särskolans gymnasieutbildningar erbjuder i dag, som kan klassas som naturbruk, är trädgårdsodling och ridning som individuellt val plus några veckors praktik på ett hunddagis eller liknande.
- Om man har ett barn som vill bli djurvårdare är det förkastligt och hånfullt. Elever som är intresserade av djurvård klarar ofta det mesta själva och jag ser inget större problem för Grans att ta emot dem, säger
Sandra Dahlberg.
Möjlig lösning
Det kan dock komma en lösning på särskoleelevernas utestängning från Grans naturbruksskola. Landstingspolitikern Jens Sundström (FP) har via en interpellation frågat landstingsrådet Kent Ögren (S) om han är villig att ta initiativ till att naturbruksskolorna öppnar för särskolelever.
Ögren ställer sig positiv, men menar att det krävs ett tilläg i uppdraget från kommunerna.
"I sammanhanget behöver då också den ekonomiska sidan av frågan diskuteras, då detta inte kan inrymmas i den ekonomi skolorna har i dag", skriver landstingsrådet i sitt svar till Sundström.
Så jobbar vi med nyheter