Pettersson är en av cirka 400 deltagare vid folkhögskolekonferensen i Piteå den 10-11 juni. Konferensen är en avslutning på ett 18 månader långt projekt kallat Folkhögskolor i förändring. De två nordligaste länens 14 folkhögskolor har diskuterat samarbete, utveckling och värdegrundsfrågor.
– Folkhögskolan är en viktig resurs för samhället både som samhällskritisk institution och som tillväxtfaktor. Vi vill visa upp att vi finns och vad vi kan, säger Kurt Pettersson.
Men det behövs fler folkhögskolor. Särskild i invandrartäta områden och i anslutning till de så kallade miljonprogrammen i storstädernas förorter. Problemet är att det nästan är omöjligt att starta nya folkhögskolor.
– Anslagen är redan 100-procentigt utnyttjade hos Folkbildningsrådet. Vi skulle kunna göra så mycket mer och vara en viktigare del av integrationspolitiken, säger Monika Wikman Lundman från Medlefors folkhögskola.
Fler platser
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin, som gästtalat på konferensen, håller med och det är också en fråga som Miljöpartiet driver.
– Vi vill att folkbildningstanken ska genomsyra hela samhällsdebatten och förslår 5 000 nya platser. Vår förhoppning är att Socialdemokraterna också vill återskapa och förbättra vuxenutbildningen, säger Fridolin som själv har erfarenhet av flera års arbete som lärare på folkhögskola.
Pressad ekonomi
Den ansträngda ekonomin för många folkhögskolor har satt hård press på skolornas huvudmän (Ett 100-tal drivs av olika rörelser, exempelvis LO och frikyrkor, och ett 50-tal har landstingen som huvudmän.
– Kostnaderna ökar mer än anslagen. Nya vägar kan vara EU-projekt och vi måste ställa oss frågan vart vi är på väg som organisation. Vi påverkas av att stat och kommun vill rikta medel mot vissa målgrupper. Det är både bra och dåligt, säger Kurt Pettersson.