Det är svårt att veta hur många EU-migranter som för närvarande vistas i Piteå. Med utgångspunkt från förra vintern tror Peter Roslund att det rör sig om cirka 20 personer. I somras kanske det dubbla antalet.
Även EU-migranter som hankar sig fram genom att tigga har rätt att vistas i Sverige i tre månader, men det är svårt att veta hur länge de är här.
– Det är i så fall en polisiär fråga, men det är närmast hopplöst. Vi registrerar ju inte människor, säger Peter Roslund.
Söker samarbete
I dagsläget har EU-migranterna löst sitt eget boende, ofta i bilar, men vintern och kylan närmar sig och då blir det av förståeliga skäl tuffare.
– Vi har ingen lösning nu, men hoppas kunna nå en uppgörelse med ideella krafter.
I fjol gjorde kommunen upp med Piteås kristna råd, men då var vintern i princip över. Kommunen betalade 10 000 kronor och Roslund tror att det finns en del pengar kvar av den summan.
– Folk ska inte behöva frysa ihjäl. Vi har ett gemensamt synsätt för alla hemlösa, de ska kunna sova i värme och ha tillgång till dusch och toa.
Finns regelverk
Samtidigt anser kommunalrådet att EU-migranterna kommit hit frivilligt och egentligen inte är hemlösa, om än de har det svårt i sina hemländer.
– Jag var nyligen i Rumänien och kan väl konstatera att intresset att hjälpa romerna är begränsat, men ska vi hitta lösningar på det här så måste det ske på nationell- och EU-nivå. Hemländerna måste ta sitt ansvar.
Vad får ni för stöd av paraplyorganisationen SKL (Sveriges kommuner och landsting)?
– SKL har tagit fram underlag för regelverket om vad vi ska göra, bör göra och vad vi inte ska göra. Kommunerna gör lite olika idag, säger Peter Roslund.
Kan få hjälp
Att förbjuda tiggeri lokalt i Piteå är inget som Roslund tror på.
– Det är nog inte ens möjligt. Kanske på vissa platser av säkerhetsskäl eller om tiggare uppträder på ett påfluget sätt.
Någon generell rätt för EU-medborgare att få ekonomisk hjälp av kommunen finns inte.
– Vuxna som hamnat i trångmål måste själva kontakta socialtjänsten, men det prövas alltid indivuellt. Det vanliga är hjälp med hemresa och det har hänt några gånger.
Ingen särbehandling
I sommar har några EU-migranter haft barn med sig och när det gäller barns situation har socialtjänsten ett större ansvar, men Roslund känner inte till något sådant fall i Piteå.
Har det varit tal om att ordna skolgång vid något tillfälle?
– Nej, och vi har heller ingen skyldighet att ordna det. Jag vet att det finns ett par fall i andra delar av Sverige, men barnen ska ha sin skolgång i hemlandet.
Peter Roslund är givetvis medveten om debatten om EU-migranter som sover i bilar på parkeringsplatser (se separat artikel), men han gör klart att kommunen inte godtar någon särbehandling.
– Det är lika-principen som gäller vid så väl camping som p-platser. Däremot är det inte så enkelt att lösa.