Videon är inte längre tillgänglig
Det senaste året har antalet inskrivna flyktingar i Piteå minskat från 107 till 87. En anledning till minskningen är bostadssituationen. Den blir givetvis inte bättre över en dag, men nu inleds ett arbete i hela kommunen för att hitta lösningar inför den förväntade ökningen av flyktingar.
– I sommar har vi sett hur flyktingströmmarna ökat och vi känner att även Piteå måste ta ett större ansvar, säger Helena Stenberg.
Lösa bostadsfrågan
Ett hvb-hem blev klart i dagarna i Öjebyn och i januari ska ett annat vara färdigt på Furunäset.
– En arbetsgrupp ska inventera hela kommunen i jakten på lokaler som kan hyras eller byggas om. Det kan också bli tal om nyproduktion.
Det är också en utmaning för skolan, socialtjänsten, överförmyndarnämnden, men också för civilsamhället vid sidan av den kommunala sektorn.
– Vi tror att många är beredda att mobilisera. Det finns en stor frustration mot hatsidan. Vi är trots allt många fler än hatarna, säger Brith Fäldt (V).
Trimma kedjan
Skolan har redan en modell för hur flyktingbarn ska slussas in och SFI jobbar framgångsrikt med de människor som kommer dit. De flesta kan inom tre månader göra sig förstådda på svenska.
Är kommunen redo inför en tredubbling av antalet flyktingar?
– Den kedja vi har fungerar, men måste givetvis trimmas. Det sätter press på vår organisation, men vi är redo. Kommunen har tidigare slagit fast att vi arbetar för ett mångfaldssamhälle och dessutom behöver vi bli fler Pitebor, säger Helena Stenberg.
Fler engagerade
Maria Holmquist Ek (V) hoppas att fler Pitebor ska engagera sig i de människor som kommer hit.
– Vi behöver fler som vill vara kontaktperson, god man och flyktingvän.
Det finns också en förhoppning om att solidariteten ska sprida sig som ringar på vattnet.
– Byaföreningar, klubbar, organisationer och privatpersoner kan engagera sig. Det behöver inte alltid vara så märkvärdigt, även enkla insatser är till hjälp, säger Ann-Louise Hagström (MP).
Plats för fler
På tisdagen tog samhällsbyggnadsnämnden upp frågan om utökat flyktingmottagande och beslut tas i kommande kommunstyrelse och kommunfullmäktige.
Finns det en enighet med de andra partierna?
– Det tror vi. Ja, förutom med SD som nog röstar nej, säger Helena Stenberg.
Hur många av de flyktingar som tidigare kommit till Piteå stannar kvar i kommunen?
– Vid årsredovisningen 2014 var det 85 procent som var kvar efter två år. I antal handlade det om 57 personer.
Hur går det för de ensamkommande flyktingbarnen?
– För merparten har det gått bra med både studier och jobb, men för några har det varit lite svårare, säger Helena Stenberg.
Antalet utrikesfödda i Piteå kommun är ett av de lägsta i landet. Det finns alltså goda förutsättningar att öka både antalet och andelen av kommunens totala befolkning.