Fler anmälningar om kränkningar i norr

81 procent av anmälningarna om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering inom skolan, kommer från det norra området. Det visar siffror från en ny rapport.

En rapport visar att skolorna i kommunens norra del har betydligt fler anmälningar om kränkningar och trakasserier än skolorna i södra delen. Enligt skolchefen beror det inte på ett hårdare klimat utan på bättre rutiner kring att ta upp anmälningar. (arkivbild)

En rapport visar att skolorna i kommunens norra del har betydligt fler anmälningar om kränkningar och trakasserier än skolorna i södra delen. Enligt skolchefen beror det inte på ett hårdare klimat utan på bättre rutiner kring att ta upp anmälningar. (arkivbild)

Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX

PITEÅ2019-02-28 20:00

Under 2018 gjordes 149 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering inom den kommunala grundskolan och gymnasiet. 118 av anmälningarna kom från grundskolan och 16 från gymnasiet. Förskolan har lämnat in 15 anmälningar. Ser man till anmälningarna inom grundskolan är 81 procent av dessa (108 stycken) gjorda i den norra kommundelen. 18 procent (25 anmälningar) kommer från södra området.

Att den stora skillnaden i antalet anmälningar skulle bero på ett hårdare klimat i norra kommundelen är något som skolchefen Malin Westling dementerar.

– Bekymren är inte större i norr, snarare handlar det om ett annat sätt att arbeta med frågorna, där man kommit längre i norr. På Porsnässkolan driver man till exempel ett fantastiskt arbete kring värdegrund, säger hon.

Enligt skollagen finns en skyldighet att från skolans håll anmäla när en elev känner sig kränkt. Anmälan ska gå till rektorn som tar den vidare till huvudmannen. Enligt 6 kap 3 paragrafen i skollagen är kränkande behandling ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barn eller en elevs värdighet. Exempel på kränkande behandling är nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning eller hot.

Malin Westling förklarar att man sedan 1 januari 2018 började jobba på ett annat sätt i dessa frågor för att uppfylla lagkraven. I en analys i rapporten framgår det att det under 2018 diskuterats mycket kring kränkande behandling i verksamheterna. "Ett resultat av detta är att antalet anmälningar till huvudmannen har ökat. Detta ska ses som något positivt då det indikerar att förvaltningens verksamheter följer skollagens bestämmelser samt tar barn och elevers signaler och upplevelser om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering på allvar" står det i rapporten.

– Vi inledde en process i början av året där vi tittar djupare på detta. Vi har jobbat aktivt och blivit bättre på att fånga upp händelser, säger Malin Westling.

Den rapport som nu finns tillgänglig är den första som gjorts enligt det nya arbetssättet. Det nya sättet att rapportera ska även börja lyfta fram vilka som kränker. Detta för att möjliggöra uppföljningar.

– I dagsläget jobbas det lite olika på skolorna och för att få en större samsyn och en mer likvärdig bedömning arrangeras inom kort en workshop där rektorer och förskolechefer kommer att delta, säger Malin Westling.

Fakta

Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas direkt eller indirekt med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna:

Kön

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Etnisk tillhörighet

Religion eller trosuppfattning

Funktionshinder

Sexuell läggning

Ålder

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!