Färre nämndemän – och inga alls i hovrätten

Nämndemannasystemet har satts under lupp av en grupp experter. Förslaget de lämnat till regeringen innebär en kraftig minskning av antalet nämndemän – inga alls i hovrätt och kammarrätt till exempel. Ett förslag som nu får skarp kritik.

PITEÅ2013-07-16 06:01

Ordföranden för Nämndemännens riksförbund, Lars Lassinantti i Luleå, pekar på det viktiga direktivet att systemet ska bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna genom att ge insyn i och inflytande över deras avgöranden. Att minska antalet nämndemän från tre till två i tingsrätt/förvaltningsrätt och helt ta bort dem i hovrätt/kammarrätt bidrar knappast till att gynna det direktivet, menar han.

Och Lassinantti får medhåll även lokalt.

Viktigt uppdrag

Erland Eriksson, som är ordförande för Piteå nämndemannaförening, säger så här:

– Vi har pratat om det, bland annat på regionkonferenserna, och vi är inte överens med utredningens slutsatser. Vi tycker inte om förslaget att det ska bli färre nämndemän.

Eriksson konstaterar att nämndemännen fyller en mycket viktig funktion i rättsväsendet, i egenskap av allmänhetens representanter.

Ordförande för utredningen, lagman Inger Söderlund vid Attunda tingsrätt i Sollentuna berättar i generella ordalag om uppdraget att se över och modernisera nämndemannasystemet, bland annat underlätta rekrytering och föryngring, samt att ytterligare poängtera att det inte handlar om något politiskt uppdrag. Därför föreslår man att hälften ska rekryteras av de politiska partierna och hälften ur en ny fri kvot där vem som helst kan få anmäla sitt intresse.

Unga kvinnor

Lämpligheten ska sedan bedömas av en utredare, där stor vikt fästs vid gott omdöme, engagemang i samhällsfrågor, självständighet, att man är en god förebild vad gäller exempelvis laglydnad och att koncentrationsförmågan inte sviktar.

Allt det låter bra, menar Lars Lassinantti men poängterar hur svårt uppdraget att bedöma detta skulle komma att bli.

– Och här i Piteå tycker jag det har blivit mycket bättre under den senaste mandatperioden, konstaterar Erland Eriksson, det är ju många nya, unga som kommit in.

PT har tidigare berättat att allt fler unga kvinnor tagit plats bakom skranket, bland annat två nu 25-åriga damer som var 22–23 när de började. Sen handlar det förstås heller inte bara om ålder, det viktigaste är ju att man är lämplig för sitt uppdrag.

FAKTA Nämndemän i dag FAKTA De viktigaste förändringarna

I Sverige finns cirka 8 900 nämndemän/lekmannadomare som dömer i tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt

I tings- och förvaltningsrätt finns tre nämndemän och en yrkesdomare, i hov- och kammarrätt två nämndemän och tre yrkesdomare

Nämndemän är politiskt tillsatta. Antalet mandat avgör hur många platser varje parti får nominera namn till

De väljs sedan av kommun- respektive landstingsfullmäktige. Mandattiden är fyra år, synkroniserat med de allmänna valen

De ska tillsammans med domaren/domarna tillämpa rättsregler, avgöra skuldfrågan samt påföljd. Deras röster är lika mycket värda som domarens

Man måste vara svensk medborgare, myndig och folkbokförd i området

Vissa yrkesgrupper – exempelvis polis, åklagare och advokat – kan inte väljas på grund av risken för intressekonflikt

En nämndeman ska vara helt opartisk. Finns risk för jäv i ett mål, byts personen ut

Utredningen föreslår att antalet nämndemän minskas med cirka 3 000, att det blir två istället för tre i tings- och förvaltningsrätt och inga alls i hov- och kammarrätt

Hälften av nämndemännen ska nomineras politiskt, hälften via en så kallad fri kvot där vem som helst kan anmäla sitt intresse

En särskild utredare bedömer lämpligheten hos de sökande och de väljs sedan som vanligt av fullmäktige

Ett antal krav upprättas, bland annat gott omdöme, engagemang i samhällsfrågor, självständig, kapabel att ta emot information och fatta egna beslut, god laglydnad samt icke sviktande koncentrationsförmåga

I förslaget finns också tankar om hur arbetsvillkoren/ersättningen ska förändras – bland annat för att underlätta rekrytering

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om