Det är UKÄ (universitetskanslerämbetet) som på uppdrag av regeringen kartlagt och analyserat studentinflytandets förutsättningar efter avskaffandet av kårobligatoriet. Rapporten andas oro och en slutsats är att ”det finns ett demokratiskt, ekonomiskt och kunskapsmässigt underskott i hur studentinflytandet bedrivs idag”.
– Med färre medlemmar får studentkårerna sämre ekonomi. Det som händer är att studentkårerna blir beroende av bidrag från lärosätena vilket gör att de hamnar i beroendeställning, säger Per Westman, chef för analysavdelning vid UKÄ.
Slutsatsen är att kårerna ska vara mer oberoende och i utredningen föreslås ökad statlig direktfinansiering.
– Vi föreslår att det anslaget 3-4-dubblas. Då blir kårerna mindre beroende av bidrag från lärosätena.
Utredningen har presenterats för Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, och enligt Per Westman fick den ett positivt bemötande. Även SFS (Sveriges förenade studentkårer) har diskuterat problemen med ministern.
– Det finns inga löften, men kanske kan det finnas med i höstens budgetproposition, säger Per Westman.
Idag är cirka 40 procent av studenterna organiserade, men variationerna i landet är stora.
– Det finns en tendens att äldre lärosäten har högre organisationsgrad. Kanske har det med tradition att göra, men det är svårt att veta.
Hur ser det ut på Luleå tekniska universitet?
– Den ligger på ungefär 20 procent, men runt 50 procent om man bara tittar på teknologikåren. För Piteå har jag ingen separat uppgift eftersom det numera inte är en egen studentkår, utan en sektion, säger Per Westman.
Vet man varför medlemsantalen minskar?
– Att obligatoriet togs bort är huvudorsak. Det kan också bero på att medlemsavgiften blivit högre eller att informationen om studentkårernas arbete inte är tillräckligt tydlig, säger Per Westman.
Rapporten påtalar också att ”det behövs insatser för att få till utbildningsinsatser inom området studenträttigheter för studenter och personal vid lärosätena som arbetar med dessa frågor”.
– Det är viktigt att noga följa utvecklingen av studentinflytandet. I framtiden kan det bli nödvändigt att se över systemet som helhet, säger Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för Universitetskanslerämbetet.