Bland kommunerna är variationerna stora: I Arjeplog läste alla 20 berättigade elever samiska ifjol, medan få av de 36 berättigade i Gällivare gjorde detta.
Enligt Josefina Lundgren Skerk, ordförande i språknämnden på Sametinget, får många elever själva kämpa för att hitta lärare i språket och kan inte få någon undervisning trots att de vill.
– Vi har alldeles för många sådana exempel. Det finns en stark vilja till att revitalisera språket idag men den politiska viljan saknas. Läget för samiskan är akut, säger hon till Nyhetsbyrån Siren.
I Norrbotten.
Lärare flyttar ofta
I Norrbotten var cirka 355 elever berättigade till att läsa samiska i grundskolan under perioden, men drygt 190 gjorde det. I exempelvis Arvidsjaur var 28 elever berättigade, men endast elva läste. Jokkmokk hade 83 berättigade, men endast 13 som läste.
- Det saknas strukturer för hur samiskan ska behandlas och många kommuner kommer runt den lagstiftning som finns om modersmålsundervisningen. Utexaminerade lärare flyttar ofta till Norge eller Finland där situationen för samiskan är en helt annan, säger Josefina Lundgren Skerk.