Många personer som söker hjälp på hälsocentral i Norrbotten har ont i själen. Sjukskrivningarna ökar och det handlar främst om utmattningsdepression och förstagångsdepression. Unga kvinnor är en särskilt utsatt grupp. Tidiga insatser kan underlätta att personen snabbt blir frisk.
Psykologförbundet har undersökt hur tillgången på psykolog ser ut i landet och Norrbotten utmärker sig som ett av de län där det ser dystert ut, endast 31 procent av hälsocentralerna kan erbjuda psykologhjälp. Förbundet tycker dock att den siffran låter orealistiskt hög sett till situationen i dag. I länet finns istället en strategi att satsa på kbt-behandlare som varken är psykologer eller socionomer.
På Gotland kan samtliga hälsocentraler erbjuda psykologhjälp och Kalmar och Uppsala runt 95 procent. Grannlänet Västerbotten har också hög andel psykologer i primärvården, 91 procent kan erbjuda den hjälpen. Att skillnaderna ska vara så stora anser Psykologförbundet är oacceptabelt.
Den grupp på sex psykologer som arbetar mot olika hälsocentraler i Norrbotten, finns endast tillgängliga för barn mellan 0 och 6 år.
Maria Tiensuu, som är styrelseledamot i Psykologföreningen NLL, tillhör den centrala enheten, men efterlyser mer psykologkraft även för andra åldersgrupper än små barn.
– Det saknas verkligen psykologer på hälsocentralerna. Fler insatser på basnivå hos hälsocentralerna ger mindre belastning på specialistnivå i vårdkedjan, säger hon.
Hon menar att det inte heller verkar finnas någon plan från landstingets sida att förstärka hälsocentralerna i länet med psykologkompetens.
Christopher Andreasson, även han ledamot i Psykologföreningen, berättar om Gustavsbergs långa tradition att ha en psykologstab på hälsocentralerna.
– Där har man systematiskt anställt egna psykologer med mycket god framgång. De kan även finnas till hands som ett stöd för den övriga personalen som känner att de inte räcker till och som kan ha frågor som; hur ska vi bemöta de som kommer och mår dåligt? Liknande system finns även i Västerbotten.
Ulrika Öqvist Dahlberg, psykolog vid vuxenpsykiatrin i Piteå, håller med.
– Det är viktigt att sätta in tidiga insatser. Fler psykologer skulle innebära att man kunde behandla fler tillstånd och bättre kunna identifiera de patienter som med fördel kan behandlas inom primärvården och de som behöver mer specialiserad vård och behandling.