I Norrbotten kan Torneälven, Råneälven och Kalixälven nämnas, men även den något reglerade Piteälven kan vara i farozonen.
För att vårfloden ska bli besvärlig krävs att flera faktorer samverkar.
Den första faktorn är att det finns mycket snö i markerna och det gör det.
- Snötäcket ligger på 125-150 procent av det normala i främst skogslandet, men även vissa delar av fjällen har mycket snö. Den viktigaste faktorn är dock inte snötäckets tjocklek, utan hur högt vatteninnehållet i snön är, säger Ingela Oleskog, hydrolog vid SMHI.
- Det är för tidigt att svara på, men det var lite mer snö 1995.
Det som hände 1995 var att snösmältningen försenades i skogslandet och kom igång samtidigt som fjällfloden.
Dessutom föll det rikligt med regn under snösmältningsperioden.
- Vi håller oss uppdaterade hela tiden, men i nuläget är det svårt att säga när snösmältningen kommer igång. Det beror på hur snart värmen kommer och om det är varmt dygnet runt. Sker allting snabbt under kort tid och det samtidigt regnar så kan det bli ordentlig fart. Ju längre snön ligger kvar desto större blir riskerna, säger Ingela Oleskog.
- Det kan bli lite knepigt. De uppgifter jag har är att det är mer is än vanligt. Men det beror nog mest på hur snösmältningen artar sig. För några år sedan hade vi problem i just Böle när vattnet skar upp en ny älvfåra och delade sig, säger Torbjörn Johansson, chef vid räddningstjänsten i Piteå.