SNS Konjunkturråd har granskat svensk politik för investeringar i transportinfrastruktur och kritiken är braskande. I rapporten hävdas en rad allvarliga systemfel och det påstås att politikerna fattar beslut om investeringar i vägar och järnvägar för hundratals miljarder kronor på bristfälliga underlag.
Många projekt avfärdas som samhällsekonomiskt olönsamma, det vill säga nyttan och fördelarna motsvarar inte investeringskostnaderna.
Marie Börjesson, docent vid Centrum för transportstudier på KTH, är medförfattare till rapporten och på tisdagen var hon inbjuden till Piteå för att berätta om och försvara rapportens slutsatser.
– Trafikverket har inte i uppdrag att föreslå lönsamma investeringar. Det är snarare partipolitiska uppgörelser, regionala rättvisefrågor och signalpolitik som styr, säger Marie Börjesson.
Ett dilemma menar Börjesson och exemplifierar med Hallandsåsen som drevs igenom trots att den blev elva gånger dyrare än beräknat och dessutom orsakade stora miljöproblem.
Enligt Marie Börjesson är det snarast legio att beslutsfattarna vid stora projekt underskattar kostnaderna och överskattar nyttorna.
– Botniabanan är ett exempel på det. Den har inte blivit så bra som det förutspåddes och samma sak kommer att ske med Norrbotniabanan.
Rapportgruppen räknar alltså upp en rad allvarliga systemfel. Det första är just orealistiska kalkyler och det andra olönsamma satsningar på järnväg. Här kan tilläggas att Marie Börjesson inte använder Stockholmsglasögonen. Satsningar som Västlänken och de planerade höghastighetsbanorna mellan Stockholm och Göteborg och mellan Stockholm och Malmö får heller ingen nåd.
Järnvägssatsningar anses också vara klimatpolitiskt ineffektiva verktyg och en slutsats i rapporten är betydligt högre samhällsnytta till lägre kostnader om politikerna prioriterade de projekt som är samhällsekonomiskt lönsamma.
För att förbättra infrastrukturpolitiken föreslår Konjunkturrådet att en oberoende expertkommitté införs. Dels för att besluta om de antaganden som ska ligga till grund för de samhällsekonomiska kalkylerna för investeringar i transportsystemet, men också för granskning av projektkalkyler och för att synliggöra kostnaderna.
Att det skulle innebära teknokratvälde värjer sig Marie Börjesson mot.
– Det handlar om att ta fram oberoende kunskapsbaserade beslutsunderlag.