Alla 27 medlemsländer röstar mellan den 4 och 7 juni. I praktiken innebär det att cirka 375 miljoner européer är röstberättigade. De minsta länderna får fem mandat och det största, Tyskland, 99 mandat. Sverige får, som sagt, 18 mandat.
Intresset för EU-valet är dock svalt i Sverige. Vid förra valet 2004 röstade bara 37,9 procent. Det kan jämföras med riksdagsvalet som senast lockade 81,9 procent till valurnorna.
Lågt valdeltagande
- Valdeltagandet till EU-parlamentet är lågt i hela Europa, utom i de länder som har röstplikt. Det ses av många som ett andra rangens val, men parlamentet blir allt viktigare i takt med ökad beslutsrätt. Just i Sverige har vi en hög andel EU-kritiker och dessa är kanske inte lika benägna att rösta, säger Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Ett viktigt EU-inslag under 2009 är att Sverige tar över ordförandeskapet i ett halvår från den 1 juli. Det innebär att statsminister Fredrik Reinfeldt ska leda EU under en period som förväntas vara fortsatt ekonomiskt kärv.
Dessutom kan Irland för andra gången rösta nej till Lissabonfördraget. Något som i så fall får konsekvenser för hela EU-gemenskapen.
I valet 2004 fick Socialdemokraterna fem mandat, Moderaterna fyra, Junilistan tre, Folkpartiet och Vänsterpartiet två, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet ett vardera.
Hur det går den 7 juni avgör givetvis väljarna, men det låga valdeltagandet kan gynna uppstickarpartier (Junilistan 2004) och det är känt att Sverigedemokraterna satsar hårt på att ta sig in i EU-parlamentet. SD är tillsammans med Vänsterpartiet de enda partier som säger nej till EU.
Allt är möjligt
- Det skulle förvåna mig om Junilistan kan överraska igen, men allt är möjligt. Just nu ligger alla partier lågt, men snart drar valkampanjen igång, säger Sören Holmberg och fortsätter:
- När det gäller Sverigedemokraterna så har de överraskande svaga opinionssiffror, men deras tydliga nej till EU kan givetvis locka väljare.
Med utgångspunkt från partiernas listor är det få norrbottniska politiker som har chansen att nå parlamentet. Bäst chans har Anna Ibrisagic, Luleå, som är tvåa på Moderatlistan. Heléné Goudin, Piteå, står som fjärdenamn på Junilistan och Linda Ylivainio, Övertorneå, är sjua på Centerpartiets lista.
Men den som gör en bra krysskampanj har naturligtvis chansen oavsett listplacering.