När seklet var ungt kämpade han i den gryende arbetarrörelsen och ”bröt den steniga marken” för det socialdemokratiska partiet samt skapade en stark fackföreningsrörelse.
Då Viktor Grahns liv var som bäst var det möda och arbete. Hans minne har dock genom åren bleknat. När arbetarrörelsen i Piteåbygden räknar upp ”giganterna” är det knappast någon som längre nämner Grahns namn. Han har glömts bort. Inte heller finns mycket kvar av de ideal han växte upp med som formade honom och hans politiska val.
Viktor Grahn förtjänar att bli ihågkommen, inte alltid för vad han uppnådde utan för vad han startade.
Samma år som Svenska Sågverks- och brädgårdsarbetareförbundet bildades, vid en kongress i Gävle år 1897, anställdes Viktor Grahn, då 19 år gammal, vid sågverksindustrin i Munksund. En anställning han avslutade som pensionär 42 år senare
Den fackliga och politiska karriären nådde sin kulmen när Viktor Grahn invaldes Sågverksindustriarbetareförbundets ledning och senare blev kommunalnämndens ordförande i dåvarande Piteå landskommun.
Viktor Grahn föddes i Svensbyn år 1878 och var ett av sju barn till inhyses Sven Gustaf Gran och hans maka Emma Maria.
I husförhörs- och mantalslängder ser man ofta att personer står som inhyses.
Att vara inhyst innebär att bo i ett hus som man inte äger eller hyr, Man kan vara inhyses på fler än ett sätt, om man exempelvis överlåter en gård till sonen så kan föräldrarna bo kvar som inhyses.
13 år gammal Viktor Grahn sitt första arbete då han för en ersättning av 60 öre om dagen städade och eldade i arbetarbaracker för att senare, för en ersättning av 1:10, arbeta som påstickare vid timmeruppfrakten.
Efter att en tid ha haft olika sysselsättningar anställdes Grahn i Munksund.
Under 1890-talet kom Viktor Grahn första gången i kontakt med de socialistiska idéerna och greps av dem. Bland annat var det Hjalmar Brantings framträdanden som fick honom att ta ställning, i kombination med sin egen erfarenhet av arbetarnas rättslöshet på denna tid. Det var bland annat övergrepp på mötesfriheten från arbetsgivarnas sida. Grahn ville medverka i kampen för att de undertryckta skulle få se framför sig förhoppningar och glädje genom framgångar mot ett bättre samhälle.
Han anslöt sig till de då mycket svagt spirande fackföreningsrörelsen och var efter den stora kraftmätningen 1909, under storstrejken, den som var mest ivrig att bygga upp vad som raserats. Idogt såg han till att fackföreningen i Munksund växte i styrka och slagkraft och blev en av Svenska Sågverksarbetareförbundets största avdelningar. I Munksund blev han ganska snart en framskjuten facklig förtroendeman som förde med sig att han invaldes i Sågverks förbundsstyrelse. Han blev snart en framskjuten facklig förtroendeman i Munksund. Utsågs 1913 till ordförande inom fackföreningen, en uppgift han skötte fram till 1922. Därefter var han kvar som ledamot i styrelsen. Det fackliga arbetet förde honom senare till ledamotskap i Sågverks förbundsstyrelse.
Inom den fackliga samorganisationen i Piteåbygden var han en kraftfull person och var ordförande sedan sammanslutningen bildades 1919.
Hemmavid anförtroddes han allt fler kommunala uppdrag. När kommunalfullmäktigeinstitutionen infördes 1919 och avlöste kommunalstämmorna kom han att föra småfolkets talan. F O Wiklund blev den förste fullmäktigeordföranden. Därefter trädde Viktor Grahn in för att senare avlösas av Elof Långström. Han var ledamot av hälsovårds- och barnavårdsnämnderna samt sjukhusstyrelsen och anförtroddes också ledamotskapet i kommunalnämnden. Under andra världskriget, och de närmaste åren därefter, skötte han uppgiften som kristidsnämndens ordförande.
Viktor Grahn var en av initiativtagarna till konsumentkooperationen i Munksund och en av stiftarna av Munksunds kooperativa handelsförening som bildades 1918, för 100 år sedan. Han blev föreningens förste ordförande och svingade ordförandeklubban fram till 1931 för att därefter, åren 1932-1939 tillhöra styrelsen för Konsum Piteå med omnejd. Konsumbutiken i Munksund kunde öppnas den 1 november 1919, efter att de styrande haft svåra problem med att anskaffa lokal.
Han var med att bilda arbetarekommunen i Munksund, där han också en tid svingade ordförandeklubban.
Bland många andra uppdrag kan nämnas ledamotskap och ordförandeskap under många år i styrelsen för Piteå-Tidningens AB.
Han var även med att aktiv inom nykterhetsrörelsen och bildade IOGT-logen ”Munksunds framtid”, där han även under flera år skötte ordförandeskapet.
Han såg också till att Munksunds arbetare fick en egen samlingslokal och skötte också där ordförandeskapet under en tid.
1906 gifte han sig med arbetardottern Signe Matilda Vallsten från Munksund. Makarna fick tre barn. Viktor Grahn blev änkeman redan som relativt ung. 1917 avled makan och han lämnades då ensam med döttrarna. Den äldsta elva år och den yngsta fyra år. Men han redde upp även den situationen och gav sina barn en god omvårdnad.
Viktor Grahn gick ur tiden i juni 1970. Han blev 91 år.
Att den vitale fackföreningskämpens krafter avtagit kunde konstateras då han det året, för första gången, saknades i första maj-demonstrationståget och på mötet.