Den totala arealen jordbruksmark som antingen var omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick 2010 till knappt 439 000 hektar eller drygt 14 procent av Sveriges jordbruksmark. Det är en ökning med 14 procent jämfört med 2009 och nära nog en fördubbling sedan 2005.
Missade målet
Regeringens mål var att den omställda arealen vid utgången av 2010 skulle motsvara 20 procent av den totala jordbruksmarken, men arealen uppgick endast till motsvarande 10,7 procent.
Jämtlands och Värmlands län har högst andel ekologiskt brukade arealer i förhållande till den totala arealen jordbruksmark i respektive län. Omkring en fjärdedel av jordbruksmarken brukas ekologiskt i dessa län.
Skåne sämst
Skåne har den lägsta andelen ekologiskt brukad areal, drygt 5 procent.
I Norrbottens län är motsvarande siffra drygt 9 procent.
Om man sedan går ned på kommunnivå, så uppgår den ekologiskt odlade jordbruksmarken som är omställd eller under omställning i Piteå till 451 hektar, i Kalix till 511 hektar och i Älvsbyn till 130 hektar. I Skellefteå är motsvarande siffra 2 514 och i Luleå kommun 1 225 hektar.
Om man ser till länens andelar av den totala ekologiska odlingen i riket, så står Västra Götaland för drygt 22 procent.
Redovisningen avser arealer som brukas enligt EU:s regelverk för ekologisk produktion.
En ny rapport från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, om klimatavtrycket från ekologiskt lantbruk visar på fördelar och nackdelar med ekologisk odling. En fördel är frånvaron av handelsgödsel, en nackdel är lägre skördar.
För att ekojordbruket bättre ska bidra till bestående minskat klimatavtryck måste snittnivån på skördarna upp, konstateras det i rapporten.