På onsdag ska landstingsstyrelsen klubba sparpaketet som bland annat innebär att flera hälsocentraler läggs ner. I Piteå kommun drabbas Norrfjärden och Furunäset.
Redan i mars beslöt styrelsen att all verksamhet ska banta kostnaderna med 1,6 procent. Det motsvarar 155 miljoner kronor (helårseffekt), varav 137 miljoner avser 2015. Men den senaste prognosen visar att utfallet troligen stannar på 78 miljoner.
Räcker inte
Problemet är att det inte räcker för att få en ekonomi i balans. Landstingets resultat för perioden januari-april 2015 visar ett underskott på 70 miljoner kronor. Det är 21 miljoner sämre än för samma period 2014.
En viktig orsak är kraftigt ökade kostnader för personal, inhyrd personal och läkemedel.
Prognosen för 2015 är ett underskott på 260 miljoner kronor.
– Nu har vi politiker lagt fram våra förslag, men det är verksamheten som kan och ska leverera, säger landstingsrådet Maria Stenberg (S).
Is i magen
Samtidigt syns ingen ljusning de närmaste åren. Den strategiska planen för 2016-2018 som nu ska behandlas av landstingsstyrelsen visar en prognos med idel minusresultat.
Prognosen för 2016 är minus 207 miljoner, för 2017 stiger det till minus 330 miljoner och 2018 pekar prognosen på ett underskott på hela 478 miljoner kronor.
Lägg till landstingets årliga investeringsbehov på cirka 140 miljoner så krävs det åtgärder för runt 618 miljoner kronor för att ekonomin ska vara i balans 2018.
Det känns som att det krävs mycket mer?
– Så är det kanske, men vi måste ha lite is i magen. Avvakta de förändringar som ska genomföras, hitta smartare sätt att organisera oss på och bättre strukturer i verksamheten, säger Maria Stenberg.
Behöver landstinget mer pengar från staten?
– Ja, åtta års borgerligt regeringsinnehav har inneburit att vi tappat mycket pengar i skatteutjämningsystemet, säger Stenberg.
Eget förslag
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) lägger ett eget förslag till strategisk plan för 2016-2018. I förslaget pekar centern ut besparingar på en rad punkter, men det handlar också om strukturella förändringar.
– Vi vill göra en ombemanning av hälso- och sjukvården där vi ser över vårdprocesserna och blir bättre på att delegera neråt.
Vad som ska göras åt ökade kostnader för inhyrd personal är inte glasklart, men Nordmark Nilsson pratar om bemanning för grundläge och att inhyrd personal ska klara topparna.
– Vi tror också på fler privata aktörer. Precis som i Vittangi kan vi lägga ut hälsocentraler i exempelvis Arvidsjaur och Älvsbyn på upphandling.
Kostnaderna för läkemedel stiger kraftigt?
– Ja, vi tycker att staten ska ta ett större ansvar i den här frågan. Vi ser också att Norrbotten saknar skattekraft för en jämlik vård och även där bör staten ta ett större ansvar. Vi föreslår exempelvis att universitetssjukhusen förstatligas, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson.
Men varken hon eller Maria Stenberg är för någon höjning av landstingsskatten.