Dunger sjunger sÄ det smÀrtar

Konsert: Nicolai DungerPlats: KrokodilscenenLÀngd: Perfekt, om han fÄtt ett extranummer ocksÄPublik: Liten, krÀsen och slölyssnandeE FOLKROCK

PiteÄ2007-07-30 00:00
FÄ svenska artister har, med rÀtta, blivit sÄ hyllade av en enig kritikerkÄr de senaste Ären som Nicolai Dunger. I New York sjunger han för fullsatta hus. Men det Àr ju det dÀr med profeter och hemstÀder.

Nyss kommen frÄn Markoolios knallpulverkalas kunde kontrasten inte vara större. I bÀnkraderna pÄ RÄdhustorget sitter en fÄhövdad publik som till synes slölyssnar i brist pÄ annat att göra. AvstÄndet mellan scen och publik kÀnns oöverstigligt, Ànda tills nÄgra modiga sjÀlar vÄgar sig fram för att dansa.

Visst, Dunger Àr inte speciellt folklig och har inte varit med i Melodifestivalen men det hela kÀnns mÀrkligt. Behöver jag nÀmna att det inte klappas in till nÄgot extranummer.



Jag blundar och lyssnar. Njuter av att bara föras med till de mest ovÀntade musikaliska vrÄr. Kastas fram och tillbaka mellan sensuellt, vemodig Edith Södergran-lyrik och bombastiska rockutbrott.

Plötsligt tar Tim Buckleys ande plats i Dungers kropp och lÀmnar den igen med ett pulserande vibrato. Mannen Àr hal som en tvÄl. NÀr man tror att man Àr nÀra att fÄnga in honom, sticker han ivÀg i motsatt riktning och lockar lyssnaren med sig. Kort sagt - det hÀr Àr nÄgot av det mest spÀnnande jag hör under Ärets festival.

Jag tittar pÄ scenen. DÀr ser jag, förutom Nicolai sjÀlv, Johan Berthling frÄn the Tiny, Mats Schubert frÄn Bo Kaspers Orkester och den fantastiskt spÀnnande sÄngerskan Ellen Molnia Andersson. Dessutom piteprofilerna Thomas TjÀrnkvist pÄ gitarr och Dan Abrahamsson vid trummorna. HÀr borde med andra ord vara smockat med publik. HallÄ Pitebor, var var ni nÄgonstans?

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om