"Det är framför allt bland de elever som läser ämnesområden och har större funktionsnedsättningar som vi ser den stora ökningen", säger Sara Rönnbäck, rektor på Christianskolan anpassad grundskola.
Andelen elever i anpassad grundskola har ökat stadigt de senaste åren, visar en ny rapport från Skolverket.
Ökningen ses i hela landet och även i Norrbotten där elevantalet ökat från 181 till 380. I Piteå är trenden likadan.
– Det är när man tittar bakåt som man ser det här. Vi har ökat lite varje år och har behövt ett klassrum till eller en lärare till. När jag började jobba som rektor här 2015/2016 hade vi 35 elever och nu är de över 70, säger Sara Rönnbäck.
Den anpassade grundskolan är till för elever med en intellektuell funktionsnedsättning som inte bedöms klara den vanliga grundskolan. Skolverkets rapport, som visar hur det ser ut på nationell nivå, stämmer väl överens med hur det ser ut i Piteå.
Ökningens ses framför allt bland de elever som läser ämnesområden och har större funktionsnedsättningar.
– Det är där vi ser den stora ökningen, säger Sara Rönnbäck, som uppger att det inte direkt finns någon förklaring till detta.
Skolverkets rapport konstaterar att det i dag går 17 200 elever i anpassad grundskola i Sverige. Det är en ökning med 7,5 procent jämfört med föregående läsår. (Arkivbild)
En mindre ökning ses också bland de elever som läser ämnen som svenska och matte och har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning.
– Det kan vara lätt att tänka att grundskolan blivit för svår, att fler elever inte klarar den vanliga skolan och att antalet elever här ökar istället. Men det ser vi inte här i Piteå, den gruppen har ökat litegrann även här, men då har också befolkningen ökat, säger Sara Rönnbäck.
Så du är inte orolig för att elever är felplacerade?
– Nej, jag känner mig inte orolig för det, då den stora ökningen är bland de elever som verkligen behöver den anpassade grundskolan.
Skolverket konstaterar att det inte finns något tydligt svar på varför ökningen av elever skett. I sin rapport skriver man att det är viktigt att veta vad det beror på och att kommunerna nu följer upp och analyserar sitt mottagande.
Sara Rönnbäck uppger att man är noga med att följa upp och rekommendera nya psykologtester om man skulle misstänka att en elev ligger för nära grundskolan.
– Det har hänt att vi har fått barn till oss där vi upptäckt att det varit fel och då kan vi skyndsamt utreda. Kan man klara vanlig grundskola så ska man gå där.
"Vi har hög behörighet bland våra lärare, de är kunniga och erfarna", säger Sara Rönnbäck som menar att kompetensen verkligen finns inom verksamheten.
Hon uppger att man i dag skärpt rutinerna och det behövs fyra utredningar som alla ska vara samstämmiga för att en elev ska placeras hos dem.
– Det har hänt att jag nekat elever just för att man sett att det inte varit samstämmigt. Det är inte lätt att få en plats på anpassad grundskola om man inte har en tydlig intellektuell funktionsnedsättning.
Trenden är också att elever kommer allt tidigare till anpassad grundskola, för dem med större funktionsnedsättning redan i årskurs ett.
– Det tänker jag beror på att det görs utredningar tidigare i dag, att man redan inom förskolan fångar upp de barnen, säger Sara Rönnbäck.
Anpassad grundskola är till för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning och därför inte bedöms ha förutsättningar att klara den vanliga grundskolan.
Bland eleverna med lindrig funktionsnedsättning ser det olika ut.
– Vi har många som börjar hos oss i mellanstadiet och på högstadiet också, säger rektorn och uppger att ett tiotal elever också läser deras läroplan integrerade i den vanliga skolan.
En trend är också att antalet pojkar är fler än flickor inom anpassad grundskola. Allt fler barn är också utrikesfödda. Några klara svar på varför finns inte heller i rapporten.
– Jag skulle gärna se forskning på området, säger Sara Rönnbäck.